Släkten Lidman - En släktkrönika [16 dec 2016]
Vad som gör en person till medlem av en släkt är inte alltid så lätt att definiera. Det är en blandning av flera faktorer så som genetik, geografi och sociala sammanhang. Viktigast av dessa faktorer är nog efternamnet för utan detta försvinner en väldigt konkret association. Detta sker naturligtvis inte direkt utan efter några generationer, när efternamn och personer, och därmed länkar, börjar falla in i historiens glömska.
I den miljö och tid som
Sam Lidman (1824-1897) levde i betonade man män samt en huvudmannaprincip, där det alltid fanns någon som var familjens (eller en viss grens) huvudman, det vill säga den äldsta levande mannen. Om alla män i en sådan gren dog ut ansågs den vara utdöd. Namnmässigt är detta sant eftersom kvinnor alltid vid gifte tog sin makes efternamn (även om det naturligtvis fanns undantag), ett efternamn som sedan eventuella barn fick.
Denna princip följde
Sam Lidman när han sammanställde underlaget till sina släkttavlor (som kom att utgöra grunden för mycket av den senare släktforskningen). Som släktforskare är det en tilltalande princip för ska alla, i alla generationer dokumenteras så har man efter fyra till fem generationer hundratals personer att hålla reda på. Så även jag har valt att använda denna struktur, men endast som grund eftersom jag har ett pågående projekt att forska fram vad som hände med alla Lidmän på kvinnosidan, de som
Sam Lidman mer eller mindre ignorerade. Dock måste även jag dra gränsen någonstans och detta gör jag efter en generation vid namnbyte.
Före Lidman
Men hur ser det ut innan dem? Informationen om dessa anor, som i regel kommer från diverse släkttavlor och andra så kallade andrahandskällor (tolkningar av förstahandskällor såsom kyrkoböcker och andra samtida handlingar) och är oftast svåra att få bekräftade. Men jag har försökt vara försiktig med allt för långtgående slutsatser (och peka ut troliga förfalskningar, mer nedan) och har lyckats sammanställa följande översikt.
Bengt
Gustafsson
?-?
g. Okänd
(Fiktiv?)
Sven
Bengtsson
?-?
g. Okänd
(Fiktiv?)
Sven
Svensson
?-?
g. Okänd
(Fiktiv?)
På fädernet
Bengt Gustafsson
Den äldsta jag hittat är en viss Bengt Gustafsson som nämns på släkttavlan
"Den jäderlundska" och som där sägs ha levt tre generationer före
Torrsjö-Peder (mer om
Torrsjö-Peder nedan). Bengt Gustafsson kanske har funnits men detta skulle i så fall innebära att skulle vara född någon gång under andra halvan av 1500-talet och det är därmed svårt att verifiera sanningshalten i detta.
Så vi har en historiskt ej verifierbar person (Bengt Gustafsson) följd av två generationer med okända (eller då förfalskade) personer, vilket inte är en stabil grund att stå på, så jag ser dessa personer som är mer eller mindre fiktiva.
I och med
Torrsjö-Peder, som då ska ha varit ett barnbarnsbarn till den ovan nämnda Bengt Gustafsson, så är vi i alla fall på en storts genealogisk terra firma, i alla fall att döma av sonen
Lars Pederssons namn ("son till Peder").
Men det blir snabbt rätt skakigt.
Släkttavlan
"Den dubbelsidiga" gör gällande att han ska ha varit riksdagsledamot ("herredagsman") samt att han ska ha avlidit 1672 på
Lidhult.
Dessutom anser jag att vi kan avfärda påståendet att
Torrsjö-Peder ska ha dött 1672 eftersom sonen
Lars Pedersson är född omkring 1688 (mer om
Lars Pedersson nedan). Min morfar
Sven Lidman trodde att
Torrsjö-Peder istället var FÖDD 1672. Detta minns jag eftersom han ibland, lite med glimten i ögat, kallade min bror
Jacob Kimvall för "Torrsjö-Jacob", eftersom han är född 1972, precis 300 år efter
Torrsjö-Peder. Detta är naturligtvis inte omöjligt - i så fall kan
Torrsjö-Peder ha gift sig med sin (för oss) okända frun när han var i tonåren (vigselåldern skrevs ej in i lagen förrän 1734, men troligen var den i praktiken 15 år för män och 13 år för kvinnor), i tid för att sonen
Lars Pedersson att födas omkring 1688.
Men oavsett så känns det som en lite krystad läsning den fragmentariska informationen vi har (i
Sven Lidmans försvar så måste jag nämna att han inte kände till
Lars Pedersson födelseår, eftersom jag forskade fram detta efter
Sven Lidman död 2011).
Så även om vi med största möjliga säkerhet vet att
Torrsjö-Peder har funnits så vet vi i praktiken ingenting om honom.
Släkttavlan
"Den jäderlundska" gör även gällande att
Lars Pedersson ska ha varit riksdagsledamot men inte heller detta har jag lyckats verifiera och vi får nog ta detta med en nypa salt, precis som i fallet med fadern
Torrsjö-Peders riksdagsmannaskap.
Något positivt är att jag har lyckats hitta
Lars Pederssons dödsnotis (han avled 1747 på
Torrsjö, så året 1745 stämmer alltså inte).
På mödernet
På fädernet
På mödernet
De faktiska Lidmännen
Två av dessa,
Lars Lidman och
Sven Lidman, fick en akademisk utbildning medan mellansonen
Johan Lidman blev utan. Varför det blev just denna uppdelning är okänt, men detta skulle detta påverka deras framtid på ett fundamentalt sätt.
Johan Lidman (1779-1830, gift 1801 med
Catharina Hagerstedt) verkar ha levt som kringresande arrendebonde, det vill säga en jordbrukare som betalade för rätten att bruka ett stycke jord. 1815 skulle dock han och familjen slå sig ner på
Backegård i
Styrstad socken (som han enligt kyrkoböckerna ägde till 50%).
Varför slog
Johan Lidman sig ner där han gjorde? Om detta kan vi egentligen bara spekulera, men troligtvis påverkade det faktum att farbrodern
Sven Lidman och även dennes son
Lars Lidman redan bodde i trakten (jag ber att få återkomma till dessa två). Oavsett så blir
Johan Lidmans köp av
Backegård en del av en bredare trend där släkten sakta men säkert lämnar Småland bakom sig för att etablera sig i Östergötland, och då i trakten kring
Norrköping (undantaget är
Lars Lidman och dennes ättlingar som alltså bodde i trakten kring
Uppsala).
Johan Lidman och hustrun
Catharina Hagerstedts son, även han med namnet
Johan Lidman (1803-1847, gift 1826 med
Sara Jakobsdotter) kom att ärva
Backegård men i och med dennes död 1847 så dör denna gren ut på manssidan. Naturligtvis finns det gott om släktingar på kvinnosidan och många av dem har jag lyckats hitta – de gifte sig Åström, Nilsson, Wessman, Eriksson, etc. och levde sina liv under 1800-talet på gårdarna i
Norrköpings omnejd, i regel som pigor men även i själva
Norrköping och är naturligtvis långt från utdöda.
Dessutom ska en amerikan som var en Lidman-ättling till denna "Johan-gren" ha besökt min morfar
Sven Lidman på 1950-talet. Exakta detaljer kring detta möte är tyvärr okända men slutsatsen jag kan dra är oavsett att någon eller några av dessa ättlingar måste ha emigrerat till Amerika.
Så när slutade den Lidmanska eran på
Backegård? Jag vet faktiskt inte, för kyrkoböckerna går inte länge än så, tyvärr.
Av de kvarvarande fyra sönerna ska, enligt
"Gossen i grottan" [
Natur & Kultur, 1952], tre ha dött i cancer (i och för sig i vuxen ålder, men det är naturligtvis ett väldigt smärtsamt sätt att dö på). Och den fjärde,
Sam Lidman fick 1850, när han alltså endast var i 25-årsåldern, ena benet delvis avskjutet (och sedan amputerat under dramatiska omständigheter) under en militärövning på Gärdet i
Stockholm. Denna olycka, som i praktiken förhindrade en framtida militär karriär, resulterade dessutom i att han fick leva med ett träben under resten av sitt liv. På hans gravsten i familjegraven i
Linköping står det stoiskt "47 lyckliga år uppå träben".
Det finns en historia som jag ofta hörde under min uppväxt, den om hur
Ebba Annerstedt efter att ha förlorat så många barn till slut vägrade öppna dörren för brevbäraren, på grund av rädslan för att denne skulle komma med nya dåliga nyheter om avlidna barn. Den finns även i en annan version, där det berättas att när hon såg prästen komma gående, då alltid gick över till andra sidan gatan.
Sant eller inte, så är de i alla fall talande för det trauma
Ebba Annerstedt måste ha genomlidit (barnens far,
Sven Lidman, behövde aldrig uppleva denna tragedi eftersom han dog redan 1845, det vill säga innan den hann börja utspela sig).
Av de åtta sönerna så är det endast två som gifter sig och får barn, det vill säga
Rudolf Lidman och
Johan Lidman. De gifter sig med systrarna
Olga Wolff och
Helny Wolff (dessa kom att överleva sina respektive makar med nästan 40 år, inte bara ett resultat av att de nådde en högre ålder utan även en dryg 20-årig åldersskillnad mellan respektive maka och make). Så av totalt tolv barn, så var det endast de två bröderna
Rudolf Lidman och
Johan Lidman som förde namnet Lidman vidare.
De två kvarvarande Lidman-grenarna