Anna Christina Lidmans öde och den Lidmanska Liedman-grenen [12 mars 2023]
Först en översikt över de nedan omnämnda personerna samt relationen mellan dem, med domprosten i
Linköping Sven Lidman som genealogisk förankring.

EDITH
LIEDMAN
(1901‑1979)
g. Lawson

VICTORIA
LIEDMAN
(1903‑1976)
g. Hall
g. DeCourcy

HELEN
LIEDMAN
(1911‑1996)
g. Burleigh

ROLAND
LIEDMAN
(1936‑2020)
g. Lindahl

JENNIE
LIEDMAN ROSLUND
(1988‑)
Anders Hultgrens födelseplats är okänd. Enligt en husförhörslängd från
Eksjö församling (dit paret flyttade efter vigseln, mer nedan) får vi hans födelsedatum,
5 apr 1779, samt att han var född i Björke? Björkö? I fallet Björke så finns tre socknar med liknande namn (
Björke socken,
Norra Björke socken och
Södra Björke socken) men bland dessa finns han inte med. Och då finns bara Björkö-alternativet kvar. Här finns en
Björkö socken som inte ligger långt från
Eksjö. Men för denna socken saknas födelselängden för åren 1778-1780 (typiskt) och i
Björkö sockens husförhörslängder har jag inte heller hittat honom. Så även om jag lutar åt att
Björkö socken är platsen för hans födelse så är det långt ifrån säkert och
Anders Hultgrens födelseort förblir tills vidare okänd.
En period därefter bor han hos en person med namnet Sven Danielsson och dennes familj i
Nävelsjö socken, där han kallas "Fosterson" (om Sven Danielsson var en släkting eller inte vet jag ej) och sedan tappar jag tillfälligt spåret efter honom.
Om ättlingarna
Nu hade det vanligtvis varit dags att runda av, enligt principen jag brukar följa med att göra detta efter en generation vid namnbyte. Men som du säkerligen sett så fick flera av
Sven Andersson och
Catharina Månsdotters ättlingar efternamnet Lidman. Varför man gjorde detta val vet vi inte men jag tänker så här: båda föräldrarna hade så kallade
Patronymikon/
Matronymikon (förälderns namn med -son eller -dotter som ändelse) och allt eftersom samhället hade börjat att lämna denna tradition bakom sig så ville kanske
Sven Andersson och
Catharina Månsdotters ättlingar göra samma sak? Samtidigt så ekade historierna om
Anna Christina Lidman och kanske även om
Sven Anderssons tid på
Påskarp som barn och Lidmännen där? Det är bara en spekulation men i frånvaro direkta vittnesmål som skulle ha kunnat kasta ljus på detta så är det vad vi får nöja oss med.
Vilka som valde att göra detta verkar vara något individuellt: ofta är det bara några ur en barnaskara som använt efternamnet Lidman, jag ser ingen röd tråd alls. Det är väldigt udda, jag har aldrig stött på något liknande.
Sedan är stavningen: under 1800-talet verkar man ha stavat efternamnet "Lidman" men allt eftersom tiden övergår stavningen mer och mer till stavningen "Liedman" för att omkring 1900 helt övergå till denna stavning, och det är den som därefter används på gravstenar, signaturer i bouppteckningar, etcetera.
Tre grenar Lidman/Liedman-grenar blev det i alla fall: en i
Kanada, en i
Sverige och en i
USA.
William Liedman emigrerar 1891 till
Boston i
USA. På denna sida Atlanten använde han namnet Lidman, eller Liedman, som det blev.
Efter att paret bott en period i
Saco (här föddes parets två första barn, mer nedan) så flyttar familjen till
Woburn (här föddes familjens tredje och sista barn).
Tre barn fick alltså paret:
Edith Liedman [1901-1979]
Gift 1932 i
Brockton med Roy Lawson [1902-1971]. Här finns det ättlingar.
Victoria Liedman [1903-1976]
Gift 1939 med Russel Hall [c. 1908-?], omgift 1947 i
Hampton med John DeCourcy [1905-1957]. Här har jag inte hittat några ättlingar (varken i folkräkningar, inte heller nämner hennes nekrolog några).
Helen Liedman [1911-1996]
Gift 1939 med Winslow Burleigh [1909-1976]. Här finns det ättlingar.
Anna Christina Lidmans öde var länge ett mysterium. Den enda orsaken till att vi ens kände till henne var hennes födelsenotis (
2 apr 1782 i
Solberga socken). Men därefter försvinner hon. I dödslängden under de efterföljande 20 åren nämns hon dock inte så jag utgick från att hon inte avled under dessa år. Men inga dödslängder är helt kompletta och källor som hade kunnat kasta mer ljus på situationen (husförförhörs- och utflyttningslängder) saknas tyvärr för de aktuella åren. Först 1807 finns i alla fall husförförhörslängder, men i
Påskarp bor då endast modern
Lena Bolling, då omgift med
Jacob Bolling (första maken
Johan Lidman,
Anna Christina Lidmans far, avled 1795).
Så
Anna Christina Lidmans öde var bara ett enda frågetecken och så såg det ut för mig under många år. Jag vred och vände på de detaljer jag hade, sökte igenom kyrkoböcker och funderade men kom ingenstans. I ren desperation skickade jag ut en förfrågan på ett forum och hoppades på råd. Och det fick jag. En gammal bekant, Martin Edgelius, hittade en Anna Christina Lidman med samma födelseår som vår
Anna Christina Lidman, som avlider i
Nävelsjö socken 1812, då gift med
Dragon Anders Hultgren och tillsammans hade de en son,
Sven Andersson.
Det var naturligtvis oerhört roligt att äntligen hitta henne men jag trodde skulle blir ett relativt kort uppdrag, att hitta hennes barn, lite om deras och makens öde, och därefter runda av.
Vad sjutton har jag hittat?
Jag har kliat mig i huvudet, dragit mig i skägget och funderat mycket på
Anna Christina Lidman, hennes ättlingar och framför allt
William Liedman i
USA. Stämmer det verkligen att
William Liedman, och de andra var Lidmän? Har jag verkligen tolkat allt korrekt? Jo, det stämmer faktiskt. Detta kan jag säga med säkerhet efter att flera gånger ha gått igenom alla födelser, platser och annat samt konsulterat släktforskande kollegor:
William Liedman, och hans ättlingar i
USA, är "av oss".
Frågan blir då varför
Anna Christina Lidman och hennes ättlingar inte nämn på några släkttavlor, eller i andra källor som
"Blodsarv" [
Albert Bonniers förlag, 1937]. Man skulle kunna skylla det på att dessa Lidmän inte var det på svärdssidan, utan spinnsidan och därmed ignorerats. Men det tror jag inte. Det faktum att de var Lidmän på spinnsidan hade knappast hindrat
Sven Lidman från att skriva om dem och deras spännande öde i till exempel
"Blodsarv", om han bara känt till dem, det vill säga. Och jag tror detta är förklaringen: de olika grenarna hade helt enkelt tappat kontakten med varandra.
Det är relativt lätt att på 2000-talet hålla kontakt med släktingar, allt är inte mer än ett telefonsamtal eller mejl bort och därmed är det lätt att få underrättelser om bortgångar, nyfödda barn och annat. Men på 1800-talet var det annorlunda. Brevgången var långsam och det var säkerligen långt mellan breven, om de ens skrevs.
Appendix: Reflektioner och funderingar