PROFIL

Lisen Lidman (1835–1878)

Förnamn	Carolina Sophia Lovisa (Lisen)
Generation	3
Extern URL	-
Föräldrar	Sven Lidman (1784-1845) och Ebba Annerstedt (1798-1868)
Född	27 september 1835, Stora Torget 1
Döpt	4 oktober 1835, Linköpings domkyrkoförsamling
Död	3 oktober 1878, Clemensgatan 6
Gravsatt	8 oktober 1878, 31:12.A-B
Dödsorsak	"Akut blodförlust efter förlossning" (Barnsäng)
Yrke	Vissångerska
Dagböcker	-
Brev	0

Äktenskap

Otto Sylvan, Visby domkyrka

4 september 1861

Anna Sylvan, 1862-1937 (Ogift)
Sam Sylvan, 1864-1947 (g. Lyth)

Jägmästare

Otto Sylvan, 1865-1952 (g. Kahl)

Överstelöjtnant

Ebbe Kristian Sylvan, 1868-1869
Per Sylvan, 1870-1953 (g. Mattsson)

Agronom

Ebba Sylvan, 1871-1947 (g. Jonsson)

Lärare

Herman Sylvan, 1873-1939 (g. Sylvan)

Diplomingenjör

Lisa Sylvan, 1878-1960 (g. Malmberg)

Chefslotta

AI-Biografi

Följande biografi är AI-genererad (LÄS MER: Lidmanarkivet + AI: Skam den som ger sig).

Lisen Lidman föddes 1835 i Linköpings domkyrkoförsamling som dotter till Sven Lidman och Ebba Annerstedt. Hon växte upp i den stora Lidmanska familjen i Linköping, där hemmet under hennes barndom var förlagt till Stora Torget 1.

År 1861 gifte sig Lisen Lidman med Otto Sylvan. Bröllopet var först tänkt att stå på Säbylund, där systern Ebba Lidman bodde med maken Gerhard De Geer, men vigseln kom i stället att äga rum i Visby domkyrkoförsamling sedan Otto Sylvan blivit akut sjuk före bröllopet.

Efter giftermålet blev Visby deras hemort. Där kom Lisen Lidman att leva sitt vuxna liv som maka och mor i ett hem som präglades av både familjeliv, musik och umgänge. I hennes bevarade brev framträder en livfull, varm och självmedveten personlighet. Hon skriver själv om olikheten mellan makarna: Otto Sylvan var enligt henne lugn, jämn och något sorgsen till lynnet, medan hon såg sig själv som häftig, glad och ombytlig. Samtidigt framgår det tydligt att hon upplevde äktenskapet som gott och harmoniskt och att hon ansåg att de passade väl tillsammans.

I Visby föddes parets barn: Anna Sylvan, Sam Sylvan, Otto Sylvan, Ebbe Kristian Sylvan, Per Sylvan, Ebba Sylvan, Herman Sylvan och Lisa Sylvan. Ebbe Kristian Sylvan dog tidigt, vilket sannolikt är förklaringen till att han ibland saknas i äldre sammanställningar.

Brevmaterialet visar också hur starkt Lisen Lidman levde i och genom sitt hem. Hon skriver återkommande om barnen, deras utveckling, deras kläder, deras läsning och vardagens bestyr. Där finns både ömhet, humor och en klar blick för moderskapets arbete. Hemmet framstår som hennes självklara centrum, men också som en plats där musik, vänskap och sällskapsliv hade en naturlig plats.

Musiken tycks ha varit särskilt betydelsefull för henne. I breven berättar hon om sångövningar, musikaliska soaréer och hur sången drog henne bort från vardagens sysslor. I senare familjeminnen beskrivs hon som begåvad med god sångröst, skicklig pianist och försedd med stora sällskapstalanger. Hon framstår därmed som en person som gav sitt hem både liv och behag och som satte en tydlig prägel på familjens sociala och kulturella miljö.

Samtidigt levde familjen i nära förbindelse med både släkt och vänner på Gotland och fastlandet. I hennes brev möter man utflykter, bjudningar, barnens skolgång, stadens sällskapsliv och de små och stora händelser som fyllde vardagen. Det ger en ovanligt levande bild av Lisen Lidman som människa: praktiskt upptagen, känsligt iakttagande och med en tydlig förmåga att förena familjeansvar med livsglädje.

Hennes liv blev dock kort. År 1878 födde hon sin yngsta dotter, Lisa Sylvan, och avled kort därefter i barnsäng. Dödsorsaken anges som akut blodförlust efter förlossning. Hon dog i Visby, där hon också gravsattes.

Lisen Lidman vilar i gravplats 31:12.A-B på Östra kyrkogården i Visby tillsammans med Otto Sylvan och flera av familjens efterkommande. Hennes liv förenade släkterna Lidman och Sylvan, och genom sina brev, sina barn och de minnen hon lämnat efter sig framträder hon fortfarande som en av de mer levande gestalterna i den Lidmanska 1800-talshistorien.