BLOGG

Alice Lidman: Gravar och amerikanska ättlingar

Publicerat

3 januari 2021

Jag har forskat lite om Alice Lidman, i en jakt som började med att försöka få tag på hennes sista viloplats. Tyvärr har jag inte lyckats (mer nedan) men det blev desto mer om hennes ättlingar ‐ vilket är roligt. En liten bitterljuv insikt dock: Alice Lidman verkar inte ha några ättlingar kvar i livet, hennes gren är helt utdöd (mer nedan).

Om Alice Lidman

Alice Lidman var född i Stockholm 1842, men någon födelsenotis har jag inte hittat (vissa källor anger dock Finland som hennes födelseplats, så viss förvirring råder).

Hon var utomäktenskaplig dotter till Hilda L'Orange och Lars Benzelstierna men växte upp som fosterdotter till Carl-Petter Lidman och Jenny Benzelstierna (Lars Benzelstiernas faster).

Alice Lidman gifte sig 1871 med Axel Löthner.

(Mer om Alice Lidmans liv kan läsas i Biografi: Alice Lidman-Löthner och Mer om Alice Lidman och Axel Löthner.)

Alice Lidman avlider 1925 på Ro lärarinnehem i Lidingö socken och gravsätts enligt dödsnotisen 1925. Frågan är bara var... Varken Lidingö socken eller Köping stadsförsamling (där maken Axel Löthner och sonen Johan Löthner vilar på i grav Ö:19-20 på Kapellkyrkogården, mer nedan), som jag båda har varit i kontakt med, hittar något om hennes grav. Det behöver inte betyda så mycket, informationen kan helt enkelt saknas. Spontant så känns det troligt att hon vilar i Köping stadsförsamling med maken och sonen.

Dock finns det en reservation: Alice Lidman verkar ha lidit av demens (i alla fall att döma av dödsnotisen) och i hennes sista husförhörslängd så står det att hon är "änka: okänd om tiden och efter vem" (sedan har någon strukit över detta, osäkert när, med informationen "efter organisten Axel Löthner"). Men kom även ihåg att nästan 40 år hade passerat sedan makens bortgång. Och om hon då dessutom inte mindes vem hon var änka efter så kan knappast någon känna till eventuella önskemål om att begravas med maken. Så begravdes hon i Lidingö socken? Går det att få ett definitivt svar? Kanske, men det krävs mer forskning.

Om barnen (och maken)

Alice Lidman fick fyra barn tillsammans med maken Axel Löthner.

Elsa Löthner, 1872‐1933

Elsa Löthner föddes på Köping klockaregård 1872 och men emigrerade då till USA. Där gifter hon sig 1899 i Boston med Magnus Rahmn (född 1860 i Karlskrona amiralitetsförsamling, och tidigare gift med Alice Brooks).

Elsa Löthner arbetade som musiklärare och verkar ha varit framgångsrik ‐ hon arrangerade konserter, undervisade och grundade till och med en musikskola, The Lothner School of Music i Worcester.

Elsa Löthner och maken Magnus Rahmn fick minst fyra barn, men endast två nådde vuxen ålder: Ebba Rahmn och Greta Rahmn (mer längre ner).

Elsa Löthner flyttade tillbaka till Sverige en period, men hon avlider 1933 hos dottern Ebba Rahmn på 229 Inwood Ave i Montclair, där hon vårdats en tid.

Åke Löthner, 1873‐1874

Född på Köping klockaregård (familjens hem) men avlider bara några månader gammal på Kåfalla i Nora bergsförsamling. I dödsnotisen står det att han är "Begravd här", så han borde vila på församlingens kyrkogård, men någon vidare information har jag inte hittat. Kopplingen till Kåfalla är inte känd.

Johan Löthner, 1874‐1875

Avlider även han bara några månader gammal på Köping klockaregård (där han även hade fötts). Han begravs i grav Ö:19-20 på vad som kallas "Ny kyrkogården". Detta borde vara vad som idag kallas Kapellkyrkogården.

Hildur Löthner, 1877‐1944

Gift 1902 i St. Louis med diplomat Carl Friberg.

Maken Carl Fribergs brottsliga och tragiska öde kan jag härmed avslöja. I Vestkusten 20 oktober 1910 kan vi läsa följande:

Flera brott upptäckta och erkända

Genom utslag 29 september dömde Stockholms rådhusrätt f. deputy generalkonsuln Carl Friberg till sammanlagdt 2 år och 6 månader straffarbete för 9 särskilda förskingringsbrott. I ett fall, där Friberg accepterat en sedermera dock icke inlöst vexel för målsegandens tillgodohafvande, förklarades ansvarsyrkandet för bedrägeri och förskingring icke kunna bifallas.

Friberg dömdes endast för sådana förbrytelser, för hvilka hans utlemnande blifvit boviljadt af de engelska myndigheterna. Dessutom har han nu erkänt 15 olika förskingringar, hvarjemte han misstänker för ännu flere. Framställning har gjorts hos de engelska myndigheterna om rätt att få ställa Friberg under åtal äfven för dessa brott. I ett af dessa fall, der målsegaren råkar vara amerikansk medborgare, synes Friberg ha begått förbrytelsen i sin egenskap af konsulattjensteman.

Under tiden på Långholmen centralfängelse drabbas Carl Friberg av en hjärnblödning och avlider där 1912.

Han begravs i grav 8A:30 på Norra begravningsplatsen, samma grav som fadern Johan Edvard Friberg (modern Sofia Apelqvist verkar inte vila där).

Hildur Löthner och Carl Friberg har inga ättlingar: i husförhören efter makens död står Hildur Löthner som "änka utan barn" och i bouppteckningen efter hennes död står inte heller något om några barn ‐ allt testamenteras till syskonbarnen Ebba Rahmn och Greta Rahmn (mer om dessa nedan).

Hildur Löthner själv avlider 1944 i Bromma församling och begravs i samma grav som maken på (8A:30 på Norra begravningsplatsen).

Maken Axel Löthner, 1833‐1887

Avlider hos brodern Johan Napoleon Löthner på Ulvklippan i Axberg socken.

Begravs i samma grav (Ö:19-20) som sonen Johan Löthner på "Nya kyrkogården" (Kapellkyrkogården troligtvis då, se ovan).

Om barnbarnen

Alice Lidman fick alltså fyra barnbarn genom dottern Elsa Löthner.

Dotter Rahmn, död 1900

Första barnbarnet vet vi inte vad hon hette, allt vi vet är att det var en flicka och att hon avlider 1900 i Worcester (där hon troligtvis var född) och att hon var "0 years old" när hon avled.

Ebba Rahmn, 1901‐2000

Född 1901 i Worcester, och först gift 1924 i New York med Albert Monks (paret fick en dotter, Jean Monks, mer nedan), omgift 1950 i Brick med Henry Kroneis.

Arbetade i många decennier som sekreterare i Montclair. Avlider 2000 i Brick.

Greta Rahmn, 1902‐1982

Född 1902 i Worcester, gift med Leonard Fisher. Avlider 1982 på Mountainside Hospital i Montclair.

Greta Rahmn och Leonard Fisher verkar inte ha fått några barn, inga som nådde vuxen ålder i alla fall, för i Greta Rahmns nekrolog så står det att hon bara lämnar maken Leonard Fisher efter sig.

Sven Adolph Rahmn, död 1907

Sven Adolph Rahmn avlider 1907 i New York (där han troligtvis var född) och att även han var "0 years old" när han avled.

Om barnbarns... barnet

Alice Lidman fick ett barnbarnsbarn genom dotterdottern Ebba Rahmn.

Jean Monks, 1925‐1947

Född 1925 i Montclair, gift 1947 med Alton Krom, men avlider kort därefter, redan 1947, på Paterson General Hospital i Paterson, utan barn.

Sammanfattning

När Ebba Rahmn avlider 2000 så avlider även Alice Lidmans sista ättling. Och därmed kan man (genealogiskt) avsluta kapitlet om Alice Lidmans ättlingar. Men det är lite bitterljuvt, för det är så nära! Vad jag menar är att när man släktforskar så gör man ofta det om personer som varit döda i århundraden men Ebba Rahmn levde alltså så sent som 2000! Och hon hade säkerligen träffat Alice Lidman, och nästan alla andra som nämns i detta blogginlägg, och hur mycket hade inte hon kunnat berätta om dessa?

Och kanske, bara kanske, hade hon kunnat berätta var hennes mormor Alice Lidman vilar?

Appendix

Under arbetets gång med denna artikel så kom jag över boken "Svenskarna i Worcester, Mass., 1868-1898" som innehåller information om Alice Lidmans samt dottern Elsa Löthners liv USA (även dottern Hildur Löthners framtida make Carl Friberg finns med). Boken kan laddas ner i sin helhet här: Svenskarna i Worcester, Mass., 1868-1898 men styckena om Alice Lidman, Elsa Löthner och Carl Friberg finns nedan transkriberade.

Alice Lidman

En literär qvinna

Bland literära svensk‐amerikanska förmågor intager fru Alice Löthner ett mycket framstående rum och hennes pennalscer, af i hvilka många i bunden form skrifvits för "Skandinavia", äro kända och omtyckta vida omkring. De visa alla en sällspord ledighet i stilen, och skönja tydlig't en förmåga af rang. Äfven för "Valkyrian" har fru Löthner skrifvit småberättelser.

Fru Alice Löthner är född 1842 i Stockholm, der hon vistades under sin tidigaste barndom hos sin morfader, v. h. C. P. L'Orange, i hvars hem artister och literära personer, såsom Krusenstolpe, G. H. Melin, Marie Sophie Schwartz, Uddman med flera, voro gerna sedda gäster. Tillbragte ett år hos fransmannen Paban ooh kom sedan till Södertelge, der en nära slägting var föreståndarinna för en af den tidens förnämsta pensioner i mellersta Sverige [LÄS MER: Den Lidmanska flickpensionen]. Der kom hon i tillfälle att åtnjuta undervisning af infödda lärare i främmande lefvande språk och gjorde — skrifver hon sjelf — redan då den iakttageisen, att hon i sina krior alltid uttryckte sig med större elegans och ledighet på franska än på svenska. Redan tidigt började hon strö kring sig små tillfällighetsdikter. Improvisation var dock alltid hennes starkaste sida. År 1871 gifte hon sig med musikdirektören Axel Löthner och bosatte sig i Köping, efter att under de två närmast föregående åren ha konditionerat i Haparanda. I Köping blef hon föreståndarinna för en privatskola, den s.k. Löthnerska skolan, hvilken senare blef införlifvad med den under tiden bildade elementarskolan för flickor.

Fru Löthner blef nu lärarinna vid elementarskolan och arbetade der troget och nitiskt till 1890. Tre år förut hade hennes man aflidit. Kort efter det hon lemnat sin plats vid elementarläroverket blef hon kallad till Smedjebacken för att der bilda en privatskola. Längtan efter döttrarna, som redan tidigt flyttat till Amerika [USA], bestämde henne dock att redan fyra år senare lemna fosterlandet och förena sig med dem.

Hon bosatte sig först i Campello, Mass., hos sina döttrar och hitflyttade för ett par månader sedan med äldsta dottern Elza, som då härstädes började meddela undervisning i musik.

Elsa Löthner

Fröken Löthner, pianist och tonsättarinna, är född i Köping 1872. Hennes fader var musikdirektör Axel Löthner och redan från de allra tidigaste barnaåren visade den lilla Elza, att hon ärft sin faders talanger. Pappas piano blef hennes bästa leksak, och föräldrarne läto henne hållas, ty de små fingrarne lockade fram den ena melodien efter den andra utan att minnet förmådde fasthålla dem.

Af leken blef sedan allvar, och många vackra kompositioner af fröken Elza Löthner finnas att tillgå i musikmarknaden, såsom bland annat "Menuet No. 1" på Elkan & Schildknechts förlag, Stockholm; "Parting", tryckt hos Miles & Thompson, Boston, och "Serenade", hos J. B. Mulet & Co., Boston. "Menuet No. 2", tillegnad hans majestätkonung Oscar, och en fantasi religieuse tillkommo i fjol.

Den i Boston för något år sedan utkommande, numera upphörda tidskriften "Nornan" gaf i ett af sina nummer fröken Löthner följande erkännande.

"Det är likväl icke ensamt genom sina kompositioner fröken Löthner gjort sig känd och värderad, utan äfven inom sin verkningskrets som musiklärarinna i Brockton och Campello under de senare åren, en verkningskrets som hon utsträckt äfven till Boston och nu senare hit till Worcester. Som organist vid Sv. Ev. Luth. kyrkan i Campello har fröken Löthner utmärkt sig genom sina synnerligen vackra improvisationer och fina modulationer och som pianist har hon ofta vid konserter skördat stora triumfer.

Fröken Löthner behandlar också fiol med stor färdighet, och uppträdde redan vid 9 års ålder på en konsert och utförde en fantasi ur Norma på nämnda instrument.

Fadern var en utmärkt samvetsgrann lärare, och var det under hans ledning som fröken L:s musikaliska anlag fingo sin första utveckling. Faderlös vid 14 års ålder sökte hon och vann inträde vid konservatoriet i Stockholm, graduerade efter en 2‐årig kurs i orgel och piano samt harmoni, lemnade konservatoriet med ett vackert erkännande af alla sina lärare och de bästa betyg på fickan.

Tjenstgjorde sedan som vikarierande organist i Köping ett år. Som Sveriges lagar icke tillåta organister att söka platser inom statskyrkan före 21 års ålder, begaf sig den adertonåriga Elza raka vägfen öfver Atlanten för att i Amerika söka sin lycka. Och hon har jemförelsevis funnit den. Modigt och ihärdigt har hon kämpat sig fram. Tjenstgjorde först som organist i Bostons Svenska Lutherska församling; blef derifrån kallad till Campello att inviga Lutherska kyrkans nya orgel och mottog sedermera kallelse till samma kyrkas organistbefattning. Och har hon äfven invigt Lutherska kyrkans orgel i Lowell.

Med sin säkra, praktiska blick har fröken Elza Löthner fattat tidens kraf på musikläraren, hvarför hon äfven genomgått den snart verldsberömda "Virgil clavier" metoden och den tekniska artistiska färdigheten, som frambringas genom denna metod i förening med den europeiska uppfattning i musik, som hon redan eger, jemte hennes rika musikaliska begåfning, gör fröken böthner i denna stund till en af dessa första klassens lärarinnor, åt hvilkas ledning eleven med fullt förtroende kan öfverlemna sin musikaliska utbildning.

Fröken Löthner har genom sitt anspråkslösa väsen och sitt flärdfria uppträdande gjoil sig omtyckt och värderad af alla, med hvilka hon kommit i beröring."

Fröken Löthners "studio" är belägen i Day Building, 306 Main st., rum 90, der hon meddelar undervisning. Hon är äfven lärarinna vid Virgil skolan i Boston och uppehåller fortfarande organistbefattningen i Campello.

Carl Friberg

Carl Friberg är född i Stockholm 1859. Genomgick Stockholms Lyceum och tog studentexamen 1878. Emigrerade samma år till Amerika. Slog sig ned i Chicago; bereste Minnesota följande året. Skref några poem i "Sv. Tribunen" 1878 och påföljande år en del reseskildringar från Red Riverdalen och St. Croix flodområdena. For till Sverige 1880. Anträdde 1882 en femårig resa genom Ryssland, Tyskland, Österrike, Balkanländerna, Palestina, Turkiet, Egypten, Tunis, Italien, Frankrike och England och skref resebref till tidningar i Sverige, i synnerhet "Östgöta Correspondenten". 1887 återkom han till Amerika. Redigerade året derpå den i Philadelphia utgifna stora svenska illustrerade familjebibeln, skref en liten historisk afhandling: "Pennsylvanias grundläggning", införd i "Skandinavia", samt bref till samma tidning. "Nordstjernan" med flera under åren 1887‐90, då han flyttade från Philadelphia till New York. Under det första halfåret 1897 var han biträdande redaktör vid "Valkyrian" och blef i juli redaktör för "Svenska Amerikanska Pressen".

Den 1 juni i år blef Friberg en kort tid redaktör för Svenson & Trulsons tidning "Svea" och lemnar fortfarande bidrag dertill, hvilket han för resten gjort alltsedan dess andra nummer. Under pseudonymen Don Carlos har han skrifvit en massa uppsatser, kåserier, reseminnen, noveller etcetera.