Widegrenska ättlingar: Lidman, Svanelius och Ek [12 augusti 2021]
"Svenska släktkalendern" [
Albert Bonniers förlag, 1930] är en bra källa, där står nästan allt man kan vilja veta om de Widegrenska anorna, och olika grenar. Men eftersom få har detta verk hemma så har jag sammanställt de Lidmanska Widegrenska anorna (inte alla olika grenar), tillsammans med kompletterande information.
Utöver "Svenska släktkalendern" har jag även använt följande källor:
- "Linköpings stifts herdaminne"
- "Norrköpings minne" [1794]
- "Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, II: 1794-1816" [1898]
- "Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar" [1861]
- "Härnösands stifts herdaminne"
- "Släktforskarnas årsbok" [Sveriges släktforskarförbund, 2001]
Dessutom har jag använt mig av diverse kyrkböcker för verifikation, vilket alltid är viktigt.

MARIA
GOTTSMAN
?-?

CECILIA
BAGGE
?-1711

BRITA
OLSDOTTER
?-?

CATHARINA
FORSTÉN
1707-1780

ANNA FREDRIKA
SVANELIUS
1778-?
(Öde okänt)

NILS GUSTAF
SVANELIUS
1779-1813
Ogift.

CHRISTINA FREDRIKA
SVANELIUS
1783-?
(Öde okänt)

ANNA MARIA
SVANELIUS
1784-?
(Öde okänt)

FREDRIK JOAKIM
SVANELIUS
1785-?
(Öde okänt)

CHARLOTTE
EK
1804-1878
g. Aurelius

SOFIA
EK
1806-1878
Ogift.

GUSTAF
EK
1810-1862
g. Wetterberg

EVA
EK
1814-1847
g. Berg

CARL ERNST ISRAEL
EK
1818-1895
g. Grewesmül
(Exkluderade ur trädet är
Catharina Landbergs son
Lars Lidman på grund av platsbrist samt även
Jacob Ek och
Charlotte Svanelius barn Lovisa Amalia Ek [1808-1809], Eva Lovisa Ek [1811-1813], Gustafa Ek [1816-1831] och Sven Teodor Ek [1822-1822] även på grund av platsbrist och att de alla mer eller mindre dog som barn.)
Falsarier och sanningar rörande stamfadern
"Svenska släktkalendern" inleder om släkten Widegren följande:
Slägten lär tros härstamma från 'en ung Liffländsk adelsman, Jemanow von Wetzdorff, som ruinerad genom Carl XI:s reduktion upptogs af handlanden Widegren i Westervik, gifte sig med dennes enda dotter, ingick i firman och antog svärfaderns namn i stället för sitt eget, hvilket efter den tiden åsikter icke kunde sitta på ett handelskontor'. (vilket förmodligen säga, att det adliga namnet ej kunde begagnas af någon som utförde ett borgerligt yrke). Hur föga sannolikhet, som får tillmätas denna sägen, synes emellertid af själva släktledningen.
Vad min företrädare vill säga är enkelt: historian är inte sann.
Mer troligt är det som
Carl Szabad har skrivit om i sin artikel "Ångermanlands präster i äldre tider" (publicerad i sin helhet i "Släktforskarnas årsbok") att stamfadern var den danskfödde Hans Damianus van Hvedstorp [1610?-1687],
Kyrkoherde i
Rödön socken (om detta stämmer så hittar vi enkelt stammoderns namn i "Härnösands stifts herdaminne": Maria Gottsman).
Först generationen: Emanuel Widegren [1669?-1749]
Andra generationen: Carl Fredrik Widegren
Först hittade jag inte någon födelsenotis för
Fredrika Widegren men i hennes dödsnotis står det att hon var 48 år och 8 månader gammal vid dödsfallet så hon borde vara född i början av 1730. Och eftersom fadern Carl Fredrik Widegren dog i
S:t Olai församling så kollade jag i denna församlings kyrkböcker. Där hittade jag en notis att Carl Fredrik Widegren och Catharina Forstén hade fått ett barn och att detta döpts 1730. En udda detalj är att dopnotisen utlämnar födelsedatum men även namnet på barnet(!). Men det kan bara handla om
Fredrika Widegren (troligtvis ägde födseln rum några dagar före dopet).
Gustaf Landbergs födelsenotis är kort -
Skärkind sockens födelselängd för 1717 står helt enkelt att Lars på
Kvästad har fått en son, och att han ska kallas Gustaf (moderns namn saknas helt). Så för mer information får vi förlita oss helt på "Svenska släktkalendern" (
"Den dubbelsidiga" hävdar samma sak): fadern hette Lars Jonsson, modern Brita Olsdotter (
"Den dubbelsidiga" kompletterar med att de två ska ha gift sig 1711, något jag ej lyckats bekräfta). Angående fadern Lars Jonssons yrke så gör "Norrköpings minne" honom till ryttare medan "Linköpings stifts herdaminne" gör honom till bonde. Inget mer om modern Brita Olsdotter är känt.
I både
Gustaf Landberg och
Fredrika Widegren dödsnotiser står det att de begravts i "Widegrenska (familje)graven". Detta borde vara den grav som nämns i Carl Fredrik Widegrens bouppteckning och ska vara en murad grav framme vid koret i
Hedvig kyrka. Jag misstänker att även
Fredrika Widegrens föräldrarna vilar här (och kanske fler anor än så), eftersom graven uppenbarligen var känd som "Widegrensk" redan vid
Fredrika Widegren och
Gustaf Landbergs död. Den
Widegrenska graven finns säkerligen kvar men problemet är att hela det ursprungliga golvet i
Hedvig kyrka sedan ett par decenier är täckt av ett decimetertjockt trägolv(!).
Nils Svanelius är lite svår att få grepp om, någon födelsenotis har jag inte lyckats hitta (och därmed inte heller namnet på föräldrarna). Enligt
Nils Svanelius bouppteckning så var han 55 när han dog så han borde ha fötts omkring 1740, okänt var. Det första spåret jag har hittat av honom är 1774 då han i
Riddarholmsförsamlingen gifte sig med Anna Maria Åberg [1750?-1775]. Ett barn har jag hittat från detta första äktenskap: Carl Johan Svanelius [1775-?], född 1775 i
S:t Olai församling (öde okänt men död före fadern - mer nedan). Hustrun Anna Maria Åberg avlider 1775 i
S:t Olai församling.
- Anna Fredrika Svanelius [1778-?]
Född 1778 (öde okänt men död före fadern - mer nedan)
- Nils Gustaf Svanelius [1779-1813]
Född 1779 (skådespelare, "Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, II: 1794-1816" gör gällande att Anna Maria Åberg var Nils Gustaf Svanelius mor, detta är omöjligt eftersom hon avled redan 1775, långt före Nils Gustaf Svanelius födelse. Död ung och ogift(?), redan 1813).
- Charlotte Svanelius
Född 1781. Gift med Jacob Ek, Prost i Rogslösa socken (mer om henne nedan)
- Christina Fredrika Svanelius [1783-?]
Född 1783 (öde okänt men död före fadern - mer nedan)
- Anna Maria Svanelius [1784-?]
Född 1784 (öde okänt men död före fadern - mer nedan)
- Fredrik Joakim Svanelius [1785-?]
Född 1785 (öde okänt men lever vid faderns död, men överlever inte modern - mer nedan)
- Carl Svanelius
Född 1787 (militär, dör redan 1822, ung och ogift, hos systern Charlotte Svanelius på Rogslösa prästgård).
Enligt
Nils Svanelius tidigare nämnda bouppteckning så levde endast fyra av hans barn vid tillfället: Nils Gustaf Svanelius, Fredrik Joakim Svanelius,
Carl Svanelius och
Charlotte Svanelius. Döda var alltså Carl Johan Svanelius (från första äktenskapet med Anna Maria Åberg), Anna Fredrika Svanelius, Christina Fredrika Svanelius och Anna Maria Svanelius.
Eva Landberg avlider 1822 och i dödsnotisen står det, som sagt, att hon fått sju barn men även att vid tiden för dödsfallet endast hade ett barn ännu i livet: den ovan nämnda dottern
Charlotte Svanelius.
[...] och Kyrkoherden
Magister
Jacob Ek
under 19 år
En Trogen Församlingarnes Lärare
Hvilar här
Vid sidan af en wärdig Maka
E [...] Charl. Svanelius
och fyra älskade barn
De rättfärdiges åminnelse blifwe uti wälsignelse
Salige äro de renhjertade ty de skola se Gud
Låten barnen komma till mig ty sådana hörer himmelriket till
[...] efterlefvande tacksamma Barn
reste minnesvården under tårar men gladdes
Döden som skyler hjertan a [...]
en Ena [...] som återförena
Charlotte Svanelius och maken
Jacob Ek omnämns i boken "Vid hans sida: Svenska prästfruar under 250 år" [
Artos, 2015] men handlar mer om den miljö de levde i än om personerna i sig.
I och med denna genealogiska utvikning så passande jag på att läsa de brev som finns i arkivet författade av
Jacob Ek till
Sven Lidman. Samtliga brev är författade i mitten av 1820-talet och tar upp detaljer kring
Charlotte Svanelius bortgång (död 1823), men även sonen
Jacob Eks nyligen påbörjade studier, och en del skulder
Jacob Ek själv verkar ha haft efter lån från
Sven Lidman och dennes bror
Lars Lidman (ingen fara, skulden var fullt återbetald enligt det sista brevet).
Jacob Ek berättar även att han vill en resa till
Linköping samt
Medevi brunn.
Någon, antingen avsändaren
Jacob Ek eller mottagaren
Sven Lidman, verkar även ha spillt (vad jag antar är) kaffe på ett av breven. Han kanske muttrande lite åt sitt slarv, helt omedveten om att en ättling till brevets mottagare
Sven Lidman skulle sitta och läsa brevet 200 år senare... Jag undrar om han då hade varit medveten om detta hade varit lite mer försiktig?