Publicerat | 12 april 2011 |
Det troliga ursprunget till namnet är gården Lidhult i Flisby socken, en av de gårdar den Lidmanska stamfadern Peder Larsson var ägare av. Detta är den traditionella historien som jag har hört under min uppväxt.
Det finns ett intressant spår i sammanhanget, nämligen en person vid namn Jonas Lidman. Utöver att ha varit Peder Larssons informator så ska han även ha varit en avlägsen släkting. Enligt Sam Lidman, som på släkttavlan Den dubbelsidiga kallar honom för "En gammal beslägtad prest", så ska efternamnet även tagits efter denne.
Detta släktskap har jag för övrigt nu lyckats hitta ‐ Jonas Lidmans dotter, Margareta Lidman, var gift med Johan Rothstein, vars syster, Christina Rothstein, var gift med Isak Bolling, som var kusin till Annika Bengtsdotter, den lidmanska stammodern (och därmed moder till Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman.
Hans Månsson
1662‐1729
Rusthållare,
Påskarp
g. Bengtsdotter
Johan Karström
1662?‐1722
Handelsman,
Lidhult
g. Olofsdotter
Jonas Lidman
1691?‐1751
Kontraktsprost,
Södra Vedbo
g. Jerner
g. Collin
Jonas Rothstein
1688‐1727
g. Ekeberg
Annika Hansdotter
1698‐1742
g. Eriksson
Bengt Bolling
1690?‐1769
Rusthållare,
Påskarp
g. Karström
Kerstin Karström
1698‐1753
g. Bolling
Margareta Lidman
1720‐1795
g. Rothstein
Johan Rothstein
1716‐1766
g. Lidman
Christina Rothstein
1723‐1766
g. Bolling
Isak Bolling
1718‐1785
g. Rothstein
g. Ferder
Annika Bengtsdotter
1720‐1803
g. Larsson
Peder Larsson
1720‐1785
Rusthållare,
Lidhult
g. Bengtsdotter
Lars Lidman
1752‐1835
Hemmansägare,
Källbo
g. Rudbeck
Johan Lidman
1755‐1795
Rusthållare,
Påskarp
g. Bolling
Sven Lidman
1757‐1823
Prost,
Tingstad
g. Landberg
g. Landberg
Vad vi vet är att två av Peder Larssons och Annika Bengtsdotters söner (Lars Lidman och Sven Lidman) fick en i grund och botten akademisk utbildning. Och även om det inte är mer än en gissning, är det troligt att de i och med detta fick upp ögonen för en värld där så kallade Patronymikon eller Matronymikon (traditionen att man betonar att man är sin fars son eller mors dotter) inte var lika socialt accepterat.
En annan möjlig förklaring är att Annika Bengtsdotter och Peder Larsson blev inspirerade av vad som för tillfället pågick i just Annika Bengtsdotters släkt på fädernet ‐ där hade man nämligen så sakteliga börjat lämna patronymikon/matronymikon‐traditionen bakom sig för att anamma Bolling som efternamn ‐ till exempel Annika Bengtsdotters far, Bengt Bolling, använde efternamnet Bolling, medan i sin tur dennes far, Hans Månsson inte gjorde det.
Annika Bengtsdotter hade en liknade tradition på mödernet: morfadern Johan Karström hade tagit efternamnet Karström efter födelsegården Karstorp.
Kanske en kombination av flera eller okända faktorer spelade in? Intressant är även att första generationen Lidmän (Lars Lidman, Johan Lidman samt Sven Lidman) i kyrkoböcker ibland identifieras med efternamnet Persson, ibland Lidman men även en kombination av de två (Persson Lidman). Slutsatsen jag drar av detta är att denna första generation av Lidmän befann sig namnmässigt i ett sorts gränsland, osäkra på vilken tradition de skulle följa och därför valde att identifiera sig/blev identifierade med olika efternamn, allt beroende på sammanhang (något som den andra generationen inte skulle ha samma problem med ‐ där kom efternamnet Lidman att användas fullt ut).
Carl Friberg
1859‐1912
Diplomat
g. Löthner
Carl Lidman
1887‐1947
Kamrer
g. Svensson
Birgit Lidman
1891‐1928
g. Lindgren
Carl De Geer
1869‐1919
g. Øllgaard
Caroline De Geer
1861‐1943
g. Arfwedson
Mauritz Åström
1860‐1924
Sättare
Ogift.
Per Sylvan
1870‐1953
Agronom
g. Mattsson
Regina Grill
1854‐1936
g. Lagerfelt
Carl Johan Pettersson
1829‐1908
Lärftskramhandlare
f.h. Lidman
Siv Liedman
1940‐2021
Kontorist
Ogift.
Fredrik Åström
1848‐1927
Garvare
g. Wessman
Anders Frostenson
1906‐2006
Kyrkoherde,
Lovö
g. Lidman
g. Sjöstedt
g. Löfberg
Gerhard Lindgren
1883‐1930
Jurist
g. Lidman
Ebba Lidman
1894‐1953
Mäklare
g. Nystrand
Tekla Pettersson
1858‐1923
g. Jubell