DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #11

Plats, datum	Venedig, 9 oktober 1851
Källa	Italiensk dagbok

Transkribering

9 oktober

Min granne är en preussare (Dorgerloh [August Dogerloh?], från Gablauken, Saalfeld i Ostpreussen) till yrket målare, sångare, lantvärnsofficer och godsägare. Han är en jovialisk och trevlig kamrat och vårt vanliga bordssällskap. Hans passion är vackra ansikten, karlar och kvinnor, och så fort han får syn på ett sådant har han ingen ro förr än han kryssat förbi ett par tre gånger – därtill är han plågad av myggorna och sin mage, så att han ständigt är på rörlig fot. På förmiddagen besåg vi Dogepalatset, där hela republikens historia och mest lysande händelser genom de utmärktaste målare, bildhuggare och arkitekter är upptecknad. Man förvånas lika mycket över de oskattbara konstprodukterna som över minnesmärkena av republikens hemlighetsfulla och hemska lagskipning. Utav massan av tavlor förvånades jag mest av Tintorettos jättetavla (den största i världen) 74 fot bred och 30 fot hög föreställande himmelriket med 16 000(?) figurer, samt Europas bortförande av Jupiter, av Paul Veronese; i Europas figur och ansiktsuttryck tyckte jag mig finna likhet med en av mina ungdomsflammor. Stickarbetena i taken äro överallt med dukatguld förgyllda, och målningarna mästerstycken. Dogerna bebodde aldrig sitt palats, vilket endast var lagstiftande och skipande maktens säte, utan bibehöll till bostad den privata de hade haft före upphöjelsen. Det är något besynnerligt i många staters historia, i det olika sätt varpå samma namn återkomma. I Venedig hette den sista dogen Manin och likdels den som proklamerade republiken 1848. I Rom var Augustus den förste och Augustulus den siste av kejsarna. Grekiska kejsardömet började och slutade med en Constantinus. I Frankrike förekommer en kejsare och en president med namnet Napoleon. På San Marcus [Markusplatsen] var om aftonen en stor militär serenad med två musikkårer, som soldaterna (var och en bärande en fackla) gav åt militärguvernören till firande av hans upphöjelse till Stor Korsriddare av Leopoldsorden. Garnisonen i Venedig och de omgivande fästena utgör omkring 10 000 man. Under republikens tider fann aldrig någon garnison; de anonyma angivelserna i lejongapen, vid jättetrappan, och den hemliga polisen gjorde bättre nytta. Förr i världen tog man huvudet av anstiftare för politiska rörelser, nu däremot komma de vanligen undan och verktygen hängas, skjutas och landsförvisas.