PROFIL

Emelie Lidman (1812–1897)

Förnamn	Emelie Gustafa Jacquette	Generation	2
Extern URL	-
Föräldrar	Lars Lidman (1752-1835) och Petronella Rudbeck (1781-1864)
Född	4 maj 1812, Skogs-Tibble prästgård	Döpt	4 maj 1812, Skogs-Tibble socken	Död	16 februari 1897, Adolf Fredriks församling	Gravsatt	21 februari 1897, Norra begravningsplatsen
Dödsorsak	"Marasmus senilis, bronchitis acuta" (Bronkit)
Yrke	Nipperhandlerska, Hötorget
Dagböcker	-
Brev	0

Äktenskap

Anders Wilhelm Ekeberg, Rasbo socken

5 maj 1833

1. Tekla Angelina Andriette Ekeberg, 1835-1837
2. Erland Georg Anton Rickard Ekeberg, 1837-1861 (Ogift)
Överkanonjär
3. Herman Emil Bror Rudolph Ekeberg, 1840-1840

Okänd (Ej gifta)

-

1. Albert Ekeberg, 1842-1923 (g. Sundell)
Handlare
2. Johan Emil Frithiof Ekeberg, 1844-1846?
3. Anna Ekeberg, 1847-1935 (Ogift)
Pianolärare

Carl Johan Pettersson (Ej gifta)

-

1. Carl Emil Algot Pettersson, 1855-1897 (f.h. Jansson)
Handlare
2. Tekla Pettersson, 1858-1923 (g. Jubell)

AI-Biografi

Följande biografi är AI-genererad (LÄS MER: Lidmanarkivet + AI: Skam den som ger sig).

Emelie Lidman föddes 1812 på Skogs-Tibble prästgård och avled 1897 i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Hon var dotter till Lars Lidman och Petronella Rudbeck, och växte upp på Källbo i Järlåsa socken. På mödernet tillhörde hon den Rudbeckska släkten genom morfadern Olof Peter Rotenburg Rudbeck.

Som ung lämnade Emelie Lidman hemmet och flyttade 1831 till Huddinge i Stockholms län. Året därpå återfinns hon i Rasbo socken, på gården Håf, där hon 1833 gifte sig med Anders Wilhelm Ekeberg. Genom äktenskapet blev hon även styvmor åt Reinhold Wilhelm Ekeberg, makens son från ett tidigare äktenskap.

1835 flyttade familjen till Vaxholms församling, där Anders Wilhelm Ekeberg arbetade som konduktör i samband med byggnadsverksamhet vid Vaxholms fästning. Där föddes parets barn Tekla Angelina Andriette Ekeberg 1835 och Erland Georg Anton Rickard Ekeberg 1837. Familjen drabbades emellertid av svåra förluster. Dottern Tekla Angelina Andriette Ekeberg avled redan 1837, och 1839 dog även Emelie Lidmans syster Hedvig Lidman i hemmet på Vaxholms fästning.

År 1840 föddes sonen Herman Emil Bror Rudolph Ekeberg i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Kort därefter avled både barnet och hans far Anders Wilhelm Ekeberg. Före trettio års ålder hade Emelie Lidman därmed förlorat make och två barn. 1841 flyttade hon, tillsammans med modern Petronella Rudbeck och sonen Erland Georg Anton Rickard Ekeberg, vidare till Stockholm.

I Stockholm fick Emelie Lidman ytterligare tre barn: Albert Ekeberg, född 1842, Johan Emil Frithiof Ekeberg, född 1844, och Anna Ekeberg, född 1847. För dessa barn var faderskapet inte klarlagt i källorna. Sonen Albert Ekeberg kom senare att bli handlare och bilda familj med Elisabeth Sundell. Dottern Anna Ekeberg levde ett långt liv, arbetade som pianolärarinna och avled 1935 ogift och utan ättlingar.

På 1850–talet inledde Emelie Lidman ett långvarigt förhållande med Carl Johan Pettersson, som var närmare tjugo år yngre än hon själv och verksam som lärftskramhandlare. De levde tillsammans utan att vara gifta, i det som i samtiden kallades ett stockholmsäktenskap. Med honom fick hon två barn: Carl Emil Algot Pettersson, född 1855, och Tekla Pettersson, född 1858.

Barnen förde släktlinjen vidare på olika sätt. Carl Emil Algot Pettersson avled 1897 ogift men efterlämnade två barn med Mathilda Jansson. Tekla Pettersson gifte sig 1889 med Wilhelm Jubell och fick barnen Anna-Lisa Jubell och Gunnar Jubell. Genom sonen Albert Ekeberg blev Emelie Lidman också anmoder till skådespelaren Rikard Wolff; släktskapet går via Albert Ekebergs son Sven Ekeberg.

I källorna framträder Emelie Lidman som en kvinna vars liv präglades av både social rörlighet och personlig utsatthet. Hon levde i skärningspunkten mellan landsbygd och storstad, mellan släktens äldre sociala ställning och ett senare mer osäkert liv i Stockholm. Hon hann föda åtta barn och överlevde flera av dem. I en senare notis beskrivs hon som nipperhandlerska vid Hötorget, vilket knyter henne till det sena 1800–talets urbana småhandel i huvudstaden.

När Emelie Lidman avled 1897 avslutades ett långt och händelserikt liv, präglat av upprepade förluster men också av en omfattande efterkommande släkt. Hennes livsöde intar därför en särställning i den Lidmanska historien: inte som bärare av namnet i nästa generation, men som en central gestalt på kvinnolinjen, genom vilken en betydande krets av efterkommande kan följas långt in i modern tid.

Bilder

Relaterade (möjligen)