| Förnamn | Lars Emanuel (Manne) |
| Generation | 3 |
| Extern URL | - |
| Föräldrar | Sven Lidman (1784-1845) och Ebba Annerstedt (1798-1868) |
| Född | 3 mars 1837, Stora Torget 1 |
| Döpt | 10 mars 1837, Linköpings domkyrkoförsamling |
| Död | ?, ? |
| Yrke | Sjöman |
| Dagböcker | - |
| Brev | 0 |
-
Följande biografi är AI-genererad (LÄS MER: Lidmanarkivet + AI: Skam den som ger sig).
Manne Lidman föddes 1837 i Linköpings domkyrkoförsamling som son till Sven Lidman och Ebba Annerstedt. Han växte upp i den stora Lidmanska syskonskaran och hörde till de yngre barnen i familjen.
År 1854 tog Manne Lidman sin första nattvard, och 1859 inledde han studier. Redan den 1 maj 1860 drabbades han dock av sjukdom och betecknas i källorna som ”sinnessjuk”. Året därpå, 1861, skrevs han in på Vadstena hospital.
Den 24 oktober 1863 lämnade Manne Lidman Linköping och reste till Stockholm. Enligt de uppgifter som bevarats kom han därefter till Danvikens hospital, dit han uppges ha anlänt från Jakobs församling under 1864; källorna är inte helt samstämmiga om exakt datum. På Danvikens hospital tycks han ha vistats fram till omkring 1867 eller 1868.
I senare kyrkliga längder uppges Manne Lidman ha arbetat som sjöman. Under början av 1870-talet återfinns han på Dihlströms, där han bodde fram till 1874, om än inte stadigvarande. Av husförhörsuppgifter framgår att han under dessa år lämnade platsen vid flera tillfällen, senast den 11 juli 1874. Därefter har några säkra spår efter honom inte kunnat påvisas.
Samtida tidningsuppgifter visar också att hans liv under denna tid var oroligt. I Fäderneslandet den 18 maj 1872 omtalas hur studenten Manne Lidman dömdes till böter för fylleri och våldsamt motstånd mot polis.
Hans vidare öde är inte känt med säkerhet. I familjetraditionen kom han att räknas som förkommen, och på familjegraven i Linköping kom hans minne att bevaras genom orden att han blivit förkommen 1873. Samtidigt visar de bevarade spåren att han ännu levde 1874, vilket gör att uppgiften om dödsår inte utan vidare kan fastställas.
Ytterligare ett eko av osäkerheten kring hans öde finns i ett meddelande som Sam Lidman lät införa i Östgöta Correspondenten den 28 februari 1884. Där framgår att personer hade utgett sig för att vara den försvunne brodern, och Sam Lidman lämnade därför kännetecken för att förhindra bedrägerier. Han uppgav att Manne Lidman hade ovanligt ljusa, blå ögon och en något vacklande gång efter en äldre frostskada i vänster fot.
Så framträder bilden av Manne Lidman: en man vars liv började i en lärd och framstående familj men som tidigt drabbades av sjukdom, kom att leva under osäkra förhållanden och slutligen försvann ur de bevarade källorna. Just därför har han också blivit en av de mest gåtfulla gestalterna i släkten Lidmans historia.


Sam Lidman
1981‐
f.h. Hildesheim

Jan Berggrén
1950‐1972
Ogift.

Lisen Lidman
1835‐1878
Vissångerska
g. Sylvan

Sven Lidman
1824‐1905
Hemmansägare,
Lilla Gullborg
Ogift.

Bibi Lidman
1928‐2020
Journalist
g. Langer

Anna Fischer
1848‐1918
g. De Geer

Hedvig De Geer
1857‐1934
Ogift.

Lisa Sylvan
1878‐1960
Chefslotta
g. Malmberg

Julie De Geer
1855‐1948
g. Lewenhaupt

Jenny Benzelstierna
1805‐1880
Rektor,
Lidmanska flickpensionen
g. Lidman

Jennie Liedman Roslund
1988‐

Ulla Lidman
1910‐1962
Riksdagsledamot
g. Frostenson

Anna-Lisa Jubell
1896‐1993
Ogift.

Claes Grill
1817‐1907
Överstelöjtnant
g. Lidman

Jacob Kimvall
1972‐
Konsthistoriker
g. Sköldin
g. Hagel