| Förnamn | Thure Fredrik |
| Generation | 3 |
| Extern URL | - |
| Föräldrar | Sven Lidman (1784–1845) och Ebba Annerstedt (1798–1868) |
| Född | 15 november 1833, Stora Torget 1 |
| Döpt | 20 november 1833, Linköpings domkyrkoförsamling |
| Död | 30 juli 1889, Åldermansbostället |
| Gravsatt | 4 augusti 1889, Lidmanska familjegraven |
| Dödsorsak | "Cancer ventriculi" (Cancer) |
| Yrke | Tjänsteman |
| Dagböcker | - |
| Brev | 7 |
Dödsnotis finns i Hedvig Eleonora församlings kyrkoböcker (LÄS MER: Lite om Thure Lidman och hans död).
-
Följande biografi är AI-genererad (LÄS MER: Lidmanarkivet + AI: Skam den som ger sig).
Thure Lidman föddes 1833 i Linköping som son till Sven Lidman och Ebba Annerstedt. Han växte upp i den stora syskonskara som kom att bli välkänd i den Lidmanska släkthistorien, och hörde till de barn som föddes under familjens år på Stora Torget 1 i Linköping.
Till skillnad från flera av sina bröder kom Thure Lidman att leva ett jämförelsevis stillsamt liv. Medan andra i syskonskaran drogs in i militära karriärer, olyckor och dramatiska livsöden, gick han den civila ämbetsmannabanan. Efter studier vid Uppsala universitet, där han enligt samtida uppgift var högt uppskattad inom kamratkretsen, trädde han in i statlig och kommunal tjänst. Senare utnämndes han till sekreterare i Stockholms stads drätselnämnd, en befattning som han innehade från 1875 fram till sin död.
Samtida omdömen tecknar bilden av Thure Lidman som en skicklig och samvetsgrann tjänsteman. Han beskrivs som nitisk, omdömesgill och pålitlig i sitt arbete, men också som ovanligt älskvärd och sympatisk i umgänget. I huvudstadens ämbetsmannakretsar var han enligt minnesbilderna en känd och omtyckt person. Inom den egna familjen hade han dessutom en särskild ställning: han framstår som den lugne rådgivaren, den till vilken man gärna vände sig i avgörande frågor. Hans fina omdöme och välbalanserade sinnelag gjorde att han åtnjöt stort förtroende bland de sina.
Ett drag som återkommer i skildringarna av Thure Lidman är hans starka familjekänsla. När brodern Johan Lidman låg svårt sjuk i Marseille, uppfattade han allvaret bakom ett kortfattat brev och reste genast dit med kurirtåg. Episoden har bevarats som ett uttryck för hans lyhördhet och hans trofasta omsorg om sina närmaste. Tillsammans med brodern Sam Lidman tog han också ansvar för den Lidmanska familjegraven i Linköping; på gravhällen kom det att stå att “Thure och Sam lade hällen denna efter moder sin”.
Thure Lidman förblev ogift och fick inga barn. Hans liv tycks i hög grad ha varit knutet till arbete, släkt och pliktkänsla snarare än till ett eget familjeliv. Just därför framträder han också som en av de mer stilla, men samtidigt bärande gestalterna i syskonkretsen kring Sven Lidman och Ebba Annerstedt.
Han avled i Stockholm 1889 efter längre tids sjukdom, nära 65 år gammal. I dödsrunan betonades åter hans duglighet som tjänsteman och hans vinnande sätt mot människor i sin omgivning. Efter sin död fördes han tillbaka till Linköping för att jordfästas i familjegraven, vilket på ett symboliskt sätt knöt samman hans liv i huvudstaden med hans ursprung i den stad där han föddes.
Hos eftervärlden framstår Thure Lidman inte som den mest spektakulära av syskonen Lidman, men väl som en av de mest förtroendeingivande. I en släkt där så mycket kom att präglas av oro, olyckor och stora kast representerar han i stället plikttrohet, omtanke och inre jämvikt. Det är troligen därför han i familjens minne kom att leva kvar som den som bäst förstod både människorna omkring sig och släktens eget kynne.


Margaret De Geer
1863–1926
g. Kennedy

Oscar Printzsköld
1887–1909
Ogift.

Ebba Sylvan
1871–1947
Lärare
g. Jonsson

Catherine Grentzelius
1925–2016
g. Lidman

Ingrid Melander
1884–1960
g. Printzsköld

Brita Otterdahl
1890–1987
Lärare
g. Lidman

Pansi Hillersberg
1968–
Försäljningsdirektör
g. Casentini

Jonathan Lidman
2003–

Henriette Lidman
1825–1906
g. Grill

Joan Lidman
2017–

Theodor Grill
1864–1912
Agronom
g. Grill

Lisa Schlatow
1984–
Lärare
g. Olofsson

James Kennedy
1848–1916
Godsägare
g. De Geer

Anna Ekeberg
1847–1935
Pianolärare
Ogift.

Claes Lidman
1831–1857
Löjtnant
Ogift.