BLOGG

Utflykt: Stockholms stadsarkiv

Publicerat

22 mars 2025

Jag har besökt Stockholms stadsarkiv och gått igenom "Bernhardt–Öhmans släktarkiv", och då specifikt en del som handlar om släkten Benzelstierna. Beröringspunkten mellan släkten Benzelstierna och Lidmännen är Carl-Petter Lidman och hans hustru Jenny Benzelstierna.

Det som framför allt lockade var de två porträtten på Carl-Petter Lidman som arkivet enligt beskrivningen skulle innehålla. Porträtt på personer jag forskar om är alltid fascinerande eftersom man får ett ansikte på namnet. Jag har tidigare bara sett ett enda porträtt på Carl-Petter Lidman (#23), men till min glädje var båda porträtten i arkivet helt nya för mig. Jag beställde digitaliserade kopior direkt. Dessutom fanns tre porträtt på Jenny Benzelstierna. Jag har sett kopior av dessa på nätet, men de har varit av mycket dålig kvalitet och därmed inte värda att publicera på Lidmanarkivet. Naturligtvis beställde jag digitaliserade kopior även av dessa.

En annan intressant del var ett brev som skulle innehålla information om Carl-Petter Lidman och Jenny Benzelstiernas förlovning. I den moderna eran handlar äktenskap mycket om kärlek och individuella val, men historiskt sett har det inte alltid varit så. Även om man kan forska fram var och när två personer gifte sig, är omständigheterna kring varför oftast okända. Ett undantag är möjligtvis Rudolf Lidman och Olga Wolffs äktenskap, som var baserat på verklig kärlek. Sonen skriver om detta i "Blodsarv", i kapitlet "Alltså ser du ett äktenskap av verklig kärlek":.

Ja, det var ett äktenskap av verklig så kallad kärlek ‐ i varje fall med säkerhet från min mors sida. Hon har mer än en gång själv berättat för mig hur hon ‐ när hon första gången som en ung flicka såg min fyrtioårige, skönlockige blivande fader på en bal ‐ djupt, djupt, djupt ned i sitt tjuguåriga ungmöhjärta kände en oerhörd, beslutsam visshet:

»Den 'krullbodden' vill jag gifta mig med.»

Krullbodd skall visst vara gotländska och betyda »karl med lockigt hår».

Oavsett, brevet i sig visade sig vara svårläst, men jag har en digital kopia av det. Vi får se om jag i framtiden lyckas tyda det och om det kan resultera i något konkret här på Lidmanarkivet.

Under tiden, får vi nöja oss med lite bilder...