| Plats, datum | Rom, 12 januari 1852 |
| Källa | Italiensk dagbok |
12 januari
Scharpen [Carl Scharp] hade en liten collation för tre franska underofficerare: Botheoupan, Pain och Roustan (den senare fick Hederlegionen vid Roms intagande) vid 32:a Linjegrenadiersregementet. Det var lustigt nog att höra deras resonomanger så som en liten karaktäristik på politiska, militära, åsikter innan deras talrika grad och vilka bestyrkte min, om det problematiska att låta militären delta i partiomröstningar.
Botheoupan, vars släkt var förmögen och ifrån belgiska gränsen tycktes vara mest intresserad av dem och tillhörande de så kallade ordningspartiet. Om han röstat för eller mot presidenten ansåg han överflödigt att nämna – mina politiska åsikter måste jag rätta naturligtvis efter min släkt industriella intressen; och avsäger mig hellre befordran än giva min röst åt en person som kan bringa de mina i olycka "et renverser l'ordre de la patrie".
Pain, en ung man som rumlat upp större av sin förmögenhet innan han inträdde i tjänst, var legitimist – min politik (här vid spärrade han upp ögonlocken) är vit som snön; jag röstar mot alla usurpatorer, de må vara Robespierre, Bonaparte av Orleans; man resonerade inte om sin tro "La légitimité est la seul principe qu'consent aux gensziancatien et de qualité" (härvid hickade han).
Roustan, som tjänat fem år i Afrika och vars far bevistat flera av Napoleons fälttåg, tycktes hava den "heliga elden" och sade sig hava röstat och komma att rösta för presidenten eller kejsaren, eller vad titel han nu, eller framdeles kan åstunda, emedan han var en Napoleon, och emedan hans far (Roustans) hade uppfordrat honom att, så länge det fanns ett hårstrå på kroppen eller en tand i mun, skulle han kämpa för det enda system som outredda överensstämmande med "la gloira Fr–r–r–r–çaise". .
I övrigt voro de hyggligt folk, färdiga som de voro att gå i döden för sina outredda system. Sedan Roustan blivit litet upprymd gav han mig i förtroende att Botheoupan var den oordentligaste, fastän den hyggligaste, Sergeant–Major inom hela Regementet, samt att han (Roustan) en gång örfilats och två gånger duellerat med sin bäste vän Pain för de politiska skiljaktigheternas skull.

Helny Wolff
1858‐1942
g. Lidman

Birgit Lidman
1891‐1928
g. Lindgren

Sigrid Lidman
1893‐1967
Tjänsteman
Ogift.

Carl Printzsköld
1884‐1971
g. Melander

Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman

Sam Lidman
1824‐1897
Kapten
Ogift.

Ulla Lidman
1910‐1962
Riksdagsledamot
g. Frostenson

Margaret De Geer
1863‐1926
g. Kennedy

Brita Otterdahl
1890‐1987
Lärare
g. Lidman

Albertina Ringstrand
1849‐1942
Hemmansägare,
Lilla Gullborg
Ogift.

Hélène Lidman
1983‐
Tjänsteman
g. Österlund

Carl Friberg
1859‐1912
Diplomat
g. Löthner

Gösta Lidman
1926‐2007
Företagare
g. Gustafsson

Gerhard De Geer
1819‐1876
Arrendator,
Säbylund
g. Lidman

Boa Lindgren
1921‐2005
Direktör
g. Silow