| Plats, datum | Rom, 19 december 1851 | Källa | Italiensk dagbok |
19 december
Äntligen har jag sett Peterskyrkan och finner den så storartad att jag skäms för att skriva om den. Då man från Piazza Rusticucci kommer fram emot den sjuhundra alnar långa och femhundra alnar breda ovala Sankt Petersplatsen, i norr och söder begränsad av två rundbyggda portiker, vardera bestående av etthundraåttiofyra pelare på fyra led och tillsammans uppbärande nittiotvå kolossala statyer, så ser man det präktiga mot kyrkan sluttande torget, prydd med en hundrade fot hög obelisk och två högt sprutande fontäner, samt fasaden av detta tempel, vilket, efter två sekler ansträngningar och 220 miljoner francs omkostnader, Roms mäktigaste påvar och Italiens mest lysande snillen hava gjort till det största och skönaste i kristenheten.
När jag genom den stora vestibulen, upptagande hela fasaden, kom in i kyrkan och fick se dess ofantliga dimensioner (mellersta skeppet är hundrafemtio fot högt och åttio fot bred) samt blickade fram mot den ljusa kupolen och på det över femhundra fots avstånd varande koret, den utomordentliga regelbundenheten, vilken gör att man inte riktigt märker valvens och pelarnas storlek om man inte jämför dem med hur små människorna se ut; när jag sett Michelangelos kupol, lika stor som Pantheon fast den börjar hundrasextio fot ifrån golvet, samt kommit fram till Sankt Petri Stol uppburen av grekiska och romerska kyrkans fyra förnämsta fäder – föreföll det mig att denna, stora snillens uppmaning till åtanke på den allsmäktiga Guden och själens odödlighet, med nödvändighet måste göra sig gällande hos varje betraktare; han må nu vara bilder dyrkare eller kättare, hylla månggifte eller omskärelse, dyrka stjärnorna eller elden – böj knä på detta heliga ställe vandrare! erkänn din ringhet och bed hinduers och egypters, grekers och romares, kristnas och hedningars Gud, att han måtte uppenbara gnistor av sitt ljus i människors hjärnor, på det att storheten inte må dö ut, kraften förlamas och skönheten försvinna bland människosläktet.
-
-
-
-
-

Elsa Mattsson
1880‐1953
Telegrafist
g. Sylvan

Carl De Geer
1869‐1919
g. Øllgaard

Ebba Annerstedt
1798‐1868
g. Lidman

Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman

Gerhard Lindgren
1883‐1930
Jurist
g. Lidman

Mauritz Åström
1860‐1924
Sättare
Ogift.

Sven Lidman
1882‐1960
Författare
g. Thiel
g. Otterdahl

Anna-Lisa Jubell
1896‐1993
Ogift.

Agathe Wachtmeister
1863‐1940
g. De Geer

Gulle Engström
1898‐1979
g. Lidman

Elisabeth Lidman
1950‐
Administratör
g. Kimvall

Anders Frostenson
1906‐2006
Kyrkoherde,
Lovö
g. Lidman
g. Sjöstedt
g. Löfberg

Sigrid Lidman
1893‐1967
Tjänsteman
Ogift.

Otto Sylvan
1865‐1952
Militär
g. Kahl

G-A Lidman
1895‐1962
Tjänsteman
g. Engström