Historien om Emelie Lidman, 1812-1897 [6 juli 2022]
Först en översikt innehållandes de nedan nämnda personerna:

OLOF PETER
RUDBECK
(1751‑1798)

MARIA CHARLOTTE
LYBECKER
(1758‑1812)
Den utsocknes födelsen och uppväxt
Här bodde
Petronella Rudbecks mor Maria Charlotte Lybecker [1758-1812], sedan 21 apr, alltså bara några dagar, änka efter kyrkoherden i
Skogs-Tibble socken Nils Christoffer Clewberg (han var dock ej far till
Petronella Rudbeck, denne hette Olof Peter Rudbeck [1751-1798] och hade avlidit redan 1798). Kanske var det för att stödja modern i hennes sorg som resulterade i att
Petronella Rudbeck födde
Emelie Lidman där hon gjorde? Några månader senare skulle även Maria Charlotte Lybecker avlida (15 aug) i lungsot, en sjukdom som jag förstår kan vara långvarig, kanske hade hon börjat visa tecken på denna?
Nästa spår av hennes är på gården
Håf i
Rasbo socken, dit hon flyttat 1832 (från
Järlåsa socken, så jag antar att hon flyttade tillbaka dit efter tiden i
Huddinge). Hennes ursprungliga titel är överstruken (det är svårt att se vad det står, men troligtvis Mademoiselle, det vill säga ogift kvinna) och har ersatts med "Fru", efter att hon 1833 gift sig med herren i huset
Anders Wilhelm Ekeberg.
Samma år flyttade
Reinhold Wilhelm Ekeberg till
Uppsala. Han skulle leva fram till 1877 då han avlider i
Klara församling, och lämna efter sig hustrun Hedvig Gustava Pettersson [1829-1887] samt flera barn (men dessa har egentligen inget med Lidmännen att göra så har valt att inte dokumentera dessa).
1840-talet

ANNA ELIN ELISABETH
EKEBERG
(1869‑1894)
Ogift.

MARIA
EKEBERG
(1870‑1892)
Ogift.

KARL
EKEBERG
(1875‑1939)
g. Dahlin
g. Clarberg

ELSA ELINA
EKEBERG
(1880‑1905)
Ogift.

SVEN
EKEBERG
(1881‑1965)
g. Andersson

JEAN ELOF RICHARD
EKEBERG
(1883‑1883)
Enligt
Adolf Fredrik församlings kyrkobok för oäkta barn, alltså utomäktenskapliga, föds 1844 en pojke som endast ges förnamnet Johan Emil Frithiof. Barnets föräldrar, inte ens moderns, namn står med, bara att modern vid tillfället var 32 år gammal. Men jag tror
Emelie Lidman var denna anonyma moder och jag baserar detta på följande:
- Emelie Lidman, född 1812 var vid tillfället, 1844, naturligtvis 32 år gammal.
- Bland dopvittnena finns i alla falla en person med efternamnet Ekeberg, troligtvis en släkting till den avlidne maken Anders Wilhelm Ekeberg med vilken kontakt hade bibehållits.
- I senare förhör står Johan Emil Frithiof Ekeberg skriven som fosterson till Emelie Lidman, som jag ser som ett sätt att gå lite "under radarn" med den utomäktenskapliga sonen.
1846 är
Emelie Lidman inte med, men jag hittar henne inte utflyttningslängden så jag gissar på att
Emelie Lidman bodde där men man bara missade henne?
Någon gång på 1850-talet inleder
Emelie Lidman ett förhållande med den nästan 20 år yngre
Carl Johan Pettersson (född 1829 i
Högby socken och till yrket Lärftskramhandlare). De båda levde i ett så kallat stockholmsäktenskap, det vill säga de bodde tillsammans som man och fru, fick barn, men utan vara gifta. Detta var något som var möjligt i en större stad som
Stockholm där befolkningsmängden gav anonymitet.
Enklast är att citera "Till Paul U. Bergströms 70-årsdag 12/5 1930: Hans minnen och upplevelser" [
Norstedts, 1930]:
P U Bergström erbjöds arbete hos C J Pettersson vid Hötorget 1876, vid Hötorget 11. Pettersson beskrivs som liten, toujours och trevlig herre som tog emot sitt nya biträde mycket gemytligt. Han bodde i huset bredvid affären i Slöjdgatan 5, dåvarande Nedre Bredgränd och här skulle Bergström också bo. Lägenheten bestod av 4 små rum och kök, där bodde 7 personer utom 2 pigor som låg i fållbänken i köket. Pettersson fann våningen för liten, flyttade till lägenhet med 8 rum vid Gamla Brogatan intill Klara sjö - så nära vattnet att man satt på verandan och metade om söndagarna [Gamla Kungsholmsbrogatan 53].
Pettersson delvis uppmuntrade, delvis sökte hålla igen Bergström, det hände att Pettersson även bjöd sina biträden på teater. Pettersson öppnade filial Hötorget 15. 1 Holländargatan 2 låg 1882 en liten lärftkramhandel som kommit på obestånd. Kreditorerna hade undersökt affären och föreslagit innehavaren C J Pettersson att förmå duktige filialföreståndaren P U Bergström att överta affären vilket han gjorde 1/8 1889, den affär där han 13 år tidigare börjat som yngste lagerbiträde. P U Bergström behöll den 2 år, sålde den till en kusin. Hötorget 13 revs 1923.
Hötorget beskrivs 1876 som den del som låg söder om Gamla Brogatan och Oxtorgsgatan och som nu till stor del upptags av Hötorgshallen, kallades Månglaretorget Här stod de stora slaktarvagnarna som kördes fram från kringliggande gårdar och kvarter tidigt om morgnarna och fraktades undan igen sent om kvällarna samt dessutom stånd med grönsaker, blommor, bröd, fisk och billigare charkuterivaror. Torgaffärerna började vanligen klockan 06 på morgonen och slutade först 7-8 på kvällen, på lördagarna sällan före 10. Vägg i vägg med Nya Elementar-skolan bildade torgets avslutning mot söder låg en basarbyggnad i vilken företrädesvis handlarna vid och i grannskapet av Hötorget hade små öppna bodar, knappast mer än 3 meter i fyrkant, närmast liknande marknadsstånd, där de förde sina olika varor tyger och garn, husgeråd, träslöjd, lergods. Infarten till torget skedde genom övre och nedre Bredgränd, nuvarande Sergelgatan och Slöjdgatan.
Om somrarna bodde Pettersson i Huvudsta och i Ålkistan, på Ekbacken bortom Bergianska trädgården.

KURT
PETTERSSON
(1894‑1971)
g. Jansson

MARGRET
JANSSON
(1897‑1970)
g. Pettersson
Carl Emil Algot Pettersson dog ogift 1897 i
Adolf Fredrik församling men fick två barn med
Mathilda Jansson: Kurt Pettersson [1894-1971] och Margret Jansson [1897-1970]. Dottern Margret Jansson fick uppenbarligen moderns efternamn och inte faderns, troligtvis eftersom denne avlidit bara några dagar efter Margret Janssons födelse.

ANNA-LISA
JUBELL
(1896‑1993)
Ogift.

GUNNAR
JUBELL
(1899‑1980)
g. Johansson
Här föds parets andra barn Gunnar Jubell [1899-1980].
Anna-Lisa Jubell avled 1993, ogift och utan ättlingar, medan Gunnar Jubell avled redan 1980 (även han skriven i
Kungsholm församling).
Enligt en obekräftad uppgift ska hon vila i
12C:85 på
Norra begravningsplatsen. Jag kollade upp denna grav om jag kunde få detta bekräftat. Det visade sig att de som vilar här är "fostersonen" (en relation jag spekulerade om ovan)
Reinhold Wilhelm Ekeberg, dess hustru och ättlingar men ingen information om att
Emelie Lidman skulle vila där fanns. Hon kan i och för sig vila där, eftersom graven redan fanns när
Emelie Lidman dog 1897 (
Reinhold Wilhelm Ekeberg avled redan 1877) och att informationen om att hon även vilar där begravning fallit bort. Oavsett så är detta är inte mer än en spekulation och jag ser frågan som olöst...