| Plats, datum | Buggiano, 29 november 1851 | Källa | Italiensk dagbok |
29 november
Reste från Narni till Buggiano (andra poststationen från Rom). Flodguden måtte ha ansett offret av två bojocco alltför futtigt, ty när vi kom fram till Ponte Felice fanns ingen ångbåt emedan Tibern svällt så att de inte kunde komma under bron Ponte Molle. Det fanns ingen annan råd an att fortsätta den gamla vägen Via Flaminia över Castellana, dit Camillus, oförgätlig i åminnelse, lät pojkarna inpiska sin skolmästare, därför att han narrat dem utanför staden och föreslagit Camillus deras bibehållande som gisslan för att tvinga staden till övergång – en magnifik gammal brygga leder över bråddjupet till stadsporten. Den romerska kampagnan egna, vulkaniska och något sterila natur hindrar inte präktigt gräs att frodas (även nu under vintrarna) och skördar att växa den man gjort sig besvär att uppodla den. Vid Nepi, en liten stad och närmaste poststationär en förträfflig romersk vattenledning och vackra medeltidsbefästningar. Jag satt och pratade med min marquis, som var en rätt hygglig och inom italienska litteraturen mycket bevandrad man fastan han varken visste var Sverige eller Hamburg låg – Glotto Monoldi var hans namn, från Perugia. Därefter kom jag mig i samspråk med studenten, som var en särdeles ivrare mot olämpligheten av hierarkien och menade att republiken vad den enda styrelseform som anstod hederligt folk. Jag höll honom för en "Carbonari" och röd republikan, men blev snart tagen ur min villfarelse då vi råkade att från hans bespottande av prästväldet komma in på religion. Där förfäktade han på det ivrigaste den ortodoxa tron, läran om underverken och kättarnas fördömelse. Tror ni verkligen, frågade jag honom, att det lilla huset, som står i kyrkan [Basilica della Santa Casa] i Loreto är detsamma som Frälsarens moder bebodde i det heliga landet "när det av åsyna vittnen är bestyrkt svarade han, att huset är försvunnet från Nasaret och likaledes ådagalagt att änglarna förde det till Dalmatien samt därifrån till Loreto, så vore det en galenskap att förneka, i synnerhet om man betraktar de under Madonnan alla dagar gör". Jag rökte på min skrala italienska framhålla huru mycket lyckligare de protestantiska länderna voro än de katolska. "Det är de borgerliga institutionernas och inte lärans förtjänst, sanningen är endast en, allt vad Calvin [Jean Calvin] och Luther [Martin Luther] skrivit är vederlaget, ni må frodas och må väl, fördömda bliven ni uti alla händelser antingen ni har magra eller feta dagar". Å min sida förklarade jag Kanoniska lagen för smörja, helgondyrkan för dumheter, underverken för ihopsmorda lögner och påstod att koncilierna ingen rätt ägde till bibelns tolkning. Slutet av samtalet var att vi åt trevligt och angenämt vår middag tillsammans vid ankomsten till Buggiano och skildes åt med aktning för personligheterna och djupaste förakt för övertygelserna.
-
-
-
-

Catherine Grentzelius
1925‐2016
g. Lidman

Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman

Carl-Petter Lidman
1807‐1881
Apotekare
g. Benzelstierna

Carl De Geer
1869‐1919
g. Øllgaard

Otto Printzsköld
1846‐1930
Landshövding
g. De Geer

Elisabeth Lidman
1950‐
Administratör
g. Kimvall

Sven Lidman
1784‐1845
Domprost,
Linköping
g. Annerstedt

Sam Lidman
1824‐1897
Militär
Ogift.

Gulle Engström
1898‐1979
g. Lidman

Ingrid Melander
1884‐1960
g. Printzsköld

Helny Wolff
1858‐1942
g. Lidman

Gerhard Lindgren
1883‐1930
Jurist
g. Lidman

Wei-Jie Huang Kimvall
2009‐

Carl Lidman
1887‐1947
Kamrer
g. Svensson

Elsa Mattsson
1880‐1953
Telegrafist
g. Sylvan