Lite kort om Lisen Lidman: Hon föddes 1835 i Linköping domkyrkoförsamling, dotter till Sven Lidman och Ebba Annerstedt. Hon gifte sig 1861 med Otto Sylvan och trots att bröllopet var planerat att äga rum på Säbylund (där systern Ebba Lidman bodde med maken Gerhard De Geer) så ägde bröllopet rum i Visby domkyrkoförsamling på grund av att Otto Sylvan blev akut sjuk, någon som omnämns i texten nedan.

Lisen Lidman avlider 1878, i barnsäng, några dagar efter dottern Lisa Sylvans födelse 1878 och vilar på Östra kyrkogården tillsammans med bland annat maken Otto Sylvan (död först 1909).

En sista sak - nedan står det att Lisen Lidman och Otto Sylvan fick sju barn, men jag har hittat ett åttonde: Ebbe Kristian Sylvan, 1868-1869, som alltså dog tidigt och detta är troligtvis orsaken till att han inte nämns.

Mer om Lisen Lidman, maken Otto Sylvan och deras liv kan läsas i BLOGG: Jägmästare Johan Otto Sylvan: Ett hundraårsminne.

Utdrag ur Lisen Sylvans f. Lidman [Lisen Lidman] korrespondens med väninnorna Abela Wallenberg och Louise Silfversparre, kusinen Louise Annerstedt, modern Domprostinnan Ebba Lidman [Ebba Annerstedt] och sonen Otto Sylvan, under åren 1859-1878.

Lisen Sylvan f. Lidman 1835-1878 Johan Otto Lidman 1832-1909

Barn:
Anna, 1862 [Anna Sylvan]
Sam, 1864 [Sam Sylvan]
Otto, 1865 [Otto Sylvan]
Per, 1870 [Per Sylvan]
Ebba, 1871 [Ebba Sylvan]
Herman, 1873 [Herman Sylvan]
Lisa, 1878 [Lisa Sylvan]

Sammanställt av Ingrid Reuterskiöld [Ingrid Sylvan] född Sylvan till släktmötet i Visby 1969, där hon läste upp det vid middagen.

sep 1859, Linköping

Otto Sylvan han heter så, är en stilla, anspråkslös människa, ser bra ut, litet längre än jag och är så bra, så bra så! Detta utan all överdrift och känslosvall menat. Du kan ej tro vad Lisen blivit mycket verkligare, och som jag hoppas till Gud förståndigare! Vi äro mycket olika till våra lynnen. Otto lugn, jämn och något sorgsen till lynnet. Lisen häftig, glad och - förståndigare! Vi äro mycket olika till våra lynnen. Otto lugn, jämn och något sorgsen till lynnet. Lisen häftig, glad och - jämn och något sorgsen till lynnet. Lisen häftig, glad och - ombytlig. Vi passar särdeles väl ihop. Han är praktisk och ser sakerna som de äro, kan ej skada att Lisen understundom poetiserar dem, ty verkligheten behöver allt poetiseras för att smältas med god min.

mar 1861

Mitt bröllop kommer troligen att bli på Säbylund. Du måste bliva min tärna lilla kära Ale.

25 jul 1861

Jag hinner blott säga dig att den 31 aug blir vår bröllopsdag och jag hoppas att våra tankar möts - som du ser är jag i Risby - Sylvan blev sjuk, så jag måste fara hit - och jag kan ej tänka längre på min grymma oro - innan jag med egna ögon fick se att min glädje lefde.---

29 okt 1861

Ja! nu är jag en 2 månaders gammal fru - och finner ingenting ovanligt deruti - från första stund jag kom hit, så var allting mig så bekant och förtroligt och då man varit förlovad i tre mig så bekant och förtroligt och då man varit förlovad i tre år är man förtrogen med sin mans tankar och tycken. Gudskelov att Sylvan nu är så frisk att han kan vara ute på mätninger. - I dag kom min piga - Christina heter hon och såg mycket hygglig ut. Jag har begått mig med en hjälpreda hela tiden och började ut. Jag har begått mig med en hjälpreda hela tiden och började längta efter en piga riktigt. - Visby är musikaliskt - folket sjunger riktigt bra - om aftnarne i synnerhet vid månsken, går sångföreningen gata upp och ner, samt sjunger fosterländska sånger - rena vackra röster. -

5 okt 1862

--- hur det är, när man blir gift och får barntankar, är tiden upptagen till det mesta. - Det är med ett visst vemod jag tänker på ungdomsvännen - väl för den ställning jag är uti, som gör mig vek om hjärtat och ett visst bemödande att vara stark och tålig, - som gör mig ännu vekare. Lilla hemmet måste du se en gång! Alltid skall minnet av våra barn och ungdomsår göra, att när vi råkas är det som om vi aldrig varit skiljda.-

3 sep 1863

Lill-Anna kryper och gör redan odygd, redan ser jag mina egna fel skymta svagt, hos den lilla feta ljusa ungen - envishet och överdåd!

25 maj 1864

Sen du sist hörde om mig, ha vi fått en liten sork vid namn Johan SAMUEL Fredrik och kallas i dagligt tal Sam, det är en brunögd, vacker pojke fet och frodig - jag är nog lycklig att kunna amma honom och det trivas de små så bra utav. Lilla Anna är nu stora flickan bevars! nämner allting vid namn och visar mycket egensinne.

22 okt 1864

Du vill veta om oss själva och jag fortsätter med detta kära ämne. Sylvan är friskare, mycket mer än i Linköping i verlden - Jämnare och gladare till lynnet, han arbetar och är ute på mätningar hela året om mest och är omtyckt var han kommer.--- Mitt hem är min verld, det är trevligt och blir det alltmera. Sylvan är så fallen för det prydliga och nätta, att han småningom får mig att bli litet ordentligare.

21 jan 1865

P.S. 1 feb. Några dagar efter en stor bal hos General Gyllenrams, alltid en stor händelse i vårt vardagsliv. Jag har nu blivit så munter och glad dansar - vad tycks? Balen ja! Den borde beskrivas, men en fru har icke mycket att säga om en hal, du känner ingen mer härpå ön än Lissi och hon var ordentligt klädd vi tyckte själva lyckad toilette, vitt och blått, såg glad ut och dansade fyra - nej fem - danser, ej glad för det hon dansade utan dansar för det hon är glad. Eller rättare glad vilket fall, dansande eller icke dansande.

30 apr 1365

Ångbåtarne har nu börjat sina turer, så att nu är inget hinder för den skull du kunde komma hit. --- Ack när ångbåtarne börja tycker jag egentligen livet börjar, alltid hoppas man få se vänner och bekanta och hoppet lever så länge de går sina turer, sen finner man sig i sitt öde.

26 nov 1865, Hallfreda (utanför Visby)

Tack för ditt senaste brev. Jag var då på Säbylund och tänkte strax besvara det, men du känner av gammalt, att jag är bekajad av lättja. Nå tiden gick, så var flyttning för oss, besvärlig nog och så fick jag en pojk OTTO RUDOLF den 4 nov. I fredags var kristning. Nå du gör allvar av att komma hit. Här på landet är täckt och trevligt och vi skulle göra utflykter med PUTTE och PERLAN små, små Gotlandshästar, som orka dra dig och mig. Nyfödingen lille Rudolf diar av alla krafter och tycks bli en stark och stor pojk! De andra barnen äro så frodiga, så du skulle ej tro jag "magermänniska" är deras rätta mor.

dec 1867

I dag söndag skall jag beskriva. Vi stego opp vid sjutiden vid en skön brasa. Barnen kläddes. Sam har en grå dräkt, liten jacka och byxor samt stövlar och ullstrumpor. Otto har en randig ylledräkt i gredelint. Kläderna sitta som om en skräddare sytt dem. Anna i verkens klänning, höghalsad och långärmad, bomullsförkläde och mer än vanligt slätkammad, om söndagarna pomaderas hon. Lördagskvällarne badas barnen så de äro så rena om söndagarne. Så få de kaffe i sina tennskålar med rågbröd till, vi dricka kaffe och ha det ganska bra. Det blev ingen kyrkogång utav, ty det regnade. Middagen bestod av delikat fårkött och bruna bönor varm mjölk och stekta äpplen, efter middagen kaffe och så thé hos Ruuthens. Det var en trevlig söndag?

29 nov 1870

- Ibland muntrar jag mig med våra sångövningar, i går var musikalisk soaré, jag sprang ifrån syflicka och rådlösa barn och pigor - sångens och musikens makt drar med oemotståndlig kraft både själ och kropp. Salen upplyst med otaliga ljus, inte den otäcka gasen utan stearin. Längst i salen är vår beskedlige, musikaliska och gode tonsättare Wilhelm Söhrling. Kring en fyra bord sitta Wisby högre societé, de mindre gå till sina bänkar. Emedan jag var klädd i grått siden, ensam och ännu Stockholmsgeist i mig, så - på Landssecreterarens inbjudning högra armen - gick jag med fasta steg till bordet nr. 1. Konsulinnan Eneqvist i oklanderliga handskar, dito Stenberg, doktorinnan Pontin med vippor och band hälsade inbjudande. ---Sångsällskapet har gått baklänges ej fram och DRÖMPIARNE ha nu så länge sjungits, att de börja slumra in på allvar - jag måste säga det - Fru Stenberg flyttade till mig och bad bevekande: "hav överseende med Emilies spel" naturligtvis såg jag djupsinnig ut. "Det kan hända de bäste att komma av sig" sade hon darrande. Vår förnäms-ta pianist kom verkligen av sig soirn förut - till hennes egen största förvåning. Se, så nu börjar musiken. Emilie, lång rätt täck flicka, spelar pianostämman i en kvartett (av Kulsa?) - brilliant, i början darrande toner, men sedan säkrare och slutdrillen fullt klar, så att modern strålade av glädje. Om någonsin Anna kunde spela så, inte skulle jag darra, det är då säkert! Nu kommer doktor Söderberg, före detta riksdagsman, stjärna på bröstet och stråken i hand, dottern framspelar med vanmäktiga fingrar. Doktorn pinade vårs öron med ett Andante religioso av Bott, hans fiol gick i botten - aldrig drar någon opp den odrägliga kompositionen ur djupet. Av aktning för grå hår - faderskänsla för gamla minnen - tego vi alla och "härdade på", som gotlänningen säger. Så kören fram med tre små epigrammer av Runeberg musik av Söderman, mycket söta, gick rätt snällt - så bänkar undan, flickorna skakade sina lockar, herrarna drogo i handskarna, valsens lätta toner ljudande i salen, och Lisen på dörren och hem till mitt.

2 jan 1872

Sen vi sist språkade har lilla EBBA CHRISTINA kommit i denna snöda verld, flickan reser redan upp sin nacke så stadigt och är ett litet "smuckt Pigebörn". Jag är så glad åt min lilla flicka emedan mina tre gossar äro så svåra att hålla styr på och framför allt att hålla hela och rena. Vi är i ordning nu i vårt hus och tycker vi åtnjuta ett visst anseende som gårdsägare. Men skämt åsido, ha vi det rätt bra. Ordentligt har huset blivit rappat och i vår, sedan barnens garderob blivit i ordning, skall jag göra lite försköningar i form av mattor och pallar, efter råd och lägenhet - ett blomsterbord i tamburen hägrar för min syn!

25 okt 1873

Den 25 aug fick jag lille BROR HERMAN och jag måste tacka Gud över den Nåd han bevisar oss att vi få hava hälsan, änskönt jag ej kunde annat än tycka med lilla Anna "att nu ha vi då rakt inte rum med hela röran" - förlåt mitt ogrannlaga yttrande, men det är min verkliga mening. Gossen döptes i kyrkan.

27 jan 1875

Efter ett par tittar ut i verlden har jag åter gått i kloster hos vårt helgon St. Clemens. 0, vad han rasat detta helgon. Alla vindar har han släppt över oss. En sån vinter kära hjärtandes. Men titta du uti vår Wisby-verld! Se mig, endast mig i gul klädning och mörkröda fjäderblommor i håret, stor svart spetsschal, så far i mig sådan "geist" och när jag lägger in den är all begeistring borta. Således omsluten av denna schal gick jag före mina herrar igenom de upplysta rummen, mitt i våningen har landshövdingeparet Horn placerat sin äkta säng, som är en gammal antikvitet. ----Vår grevinnas höga hårklädsel är nu ögat vant vid. Båda ta nu societeten helt vanligt och ogenerat. Så hade vi vår tillställning. Festen illustrerades av våra gamla bekanta, Sävens, Borgmästarens, Gyllenhammar, Chevaliez, förste lantmätarens. Rapphönsen voro oskadade i sina bläcklådor, och i anseende till gästernas vänliga ansikten och goda aptit, tar jag för avgjort att soupén var i allo lyckad. Så ha vi tillsammans varit hos Gyllenhammar hos Förste Lantmätarens, så att julen har nu avspisats i hälsa Gudskelov!

23 jun 1875

Om fm vanka vi, Anna jag och de tre minsta med "snäckans" gång ner till ett litet badhus vid hamnen. De milda hafsfläktarna kunna kännas men omöjligen beskrivas. Jag kom riktigt hem från Stockholm vid mina fem sinnen, och kände mig riktigt belåten med mina vardagsbestyr, mitt lilla hem hade nu nånting "non plus ultra" trefligt och det var med nytt behag jag finkammade Ebba och Herman, som voro högeligen i behov av finkam. En liten kaffesviss ställde jag till för vårt umgänge. Det kvitterades av Rosa Berggren, syster till fru Gyllenhammar, besagda menniska hade sin tillställning hos svågerns, där var glatt och livligt, vi drucko tre koppar kaffe, en kopp choklad och ett glas porter och så kallade hon sig själv oupphörligt "nykterhetsvän". Borgmästarinnan höll tal som vi gillade utan att höra på det minsta, roligheten varade från kl 11 fm till kl 1 - kallas 11 kaffe. -- Sylvan reste några dagar sen jag kom hem och kom tillbaka i går alldeles uttröttad av arbete i solhettan, levat på spikket kött hela tiden - och här må vi så gott och äta i ruinen och låta dagarna gå utan oro och bekymmer.

27 feb 1876

---fastän umgänget säger mig vara blek och mager, så känner jag mig själv ganska frisk och sund. Liksom stålfjädern vid påtryckning får kraft att springa upp igen, så får mitt lynne ny kraft vid vännernas godhetsfulla nedtryckande. En stor middag hos Borgmästarens ha vi varit med om, den var glad och trevlig på alla sätt. Vi hade suttit inne så länge att menniskor, mat och vin muntrade våra duvna sinnen. Som du vet leva vi St.Clemens, späka oss mer än Bröderna i verlden det gjorde. Därför smaka oss en god middag! Nu pryder jag mig med fjärilar och de äro svartkantade med svarta pärlor, en på vardera sidan om håret. Har sytt tre till sorgen och tre till glädjen, så nu har jag hårtoiletten i ordning. Jag slutar nu för denna gång emedan Hilda Baumgarten var inne och bjöd mig på spel och kaffe och en gammal bekant Gustafva Gregersson. Nu kom vår levande fjäril Häradshövding Chevalier.

6 maj 1877

Jag återkommer till den eviga isen. Nu sträcker den sig långt ut och vid horisonten vagga isband upp och ner. Edra kalla famntag från norr. Den kölden, den dvalan! Hjärtat slår så långsamt på mig.

21 okt 1877

Familjen växer i hälsa och odygd. Gossarnas läsning tycks gå bra. Sam är 13 år och går på nedre 6te. Otto är 12 år och går på 4de reallinjen. Anna fyller 15 år om några dagar, går nu på sista eller 5te klassen på flickhögskolan. Pehr går i en förberedande skola till läroverket och lilla Ebba 6-åringen snart går på en mindre flickskola. Således har jag bara 4-åringen Herman hemma.

21 jul 1878

Mamma får skriva några ord i hast till dig, (Otto) ty jag har knappt om tid, emedan det kommer främmande hit i dag. Gyllenhammar, Borgmästarns, Kruses och Baumgartens; Per och Axel Eneqvist skela också komma samt en främmande flicka - så vi få låna Baumgartens eller Hedeliernas croquetspel att ungdomen får roligt i ruinen. Sam fick komma ut med Pappa i början på veckan och sköt 15 beckasinec, som jag lagade till i går år främmandet.

4 aug 1878

I dag har barnen hållit på hela dagen med croquetspel i ruinen. Det var roligt för Sam och Anna att Pappa skänkte dem spelet, Det var roligt för Sam och Anna att Pappa skänkte dem spelet, ty det måtte vara riktigt roligt efter de alla lediga stunder spela i ruinen. Stundom kommer en Stockholms-flicka hit till Anna som heter Marie Creutz och skall gå genom Seminarium som Anna, så att de äro rätt roade av varandra och synnerligen av croquet. --- I början på sep tro vi att Kungen kommer och inviger järnvägen. Nu snyggas gator och hus upp i Visby, allt inviger järnvägen. Nu snyggas gator och hus upp i Visby, allt i denna förväntan.

29 aug 1878

Otto har hela sommaren glatt oss med sina snälla små brev, visserligen är de en följd av den goda oppsigt han får, men de tyckas utvisa att gossen kommer att bliva snäll med tiden. Det bästa är att vara glad i hoppet, tålig i bedrövelsen, i bönen beständig...

I denna underliga på omstörtningar rika tid är jag så innerligen tacksam att Anna får sin religionsundervisning av biskopen. Även är jag glad åt att Anna får vara hos den erfarna moster Ebba och inlära sig "fastlandsskick" som morbror Sam så eftertryckligt betonar. --- Här bråkas i staden för Kungen och när det är fråga om Kungen är det också fråga om pungen. Men dessa lapprisaker förgätas, då fester skola ställas till. Efter champagnen hur ståtliga klinga talen, hur lugnas alla oroliga sinnen, hur mycket lovas.

2 sep 1878

När Kungen reser skall här illumineras, barnen glädja sig däråt. Nu tjärstryka vi alla dörrar och köksstaket till hans ära.

12 sep 1878

Jag har ej varit ute på länge och nu går jag alls icke ut, förrän allt är överståndet, som jag hoppas blir i denna månaden.

----------

Den 4 okt dog Lisen. Sex dagar efter dottern Lisas födelse.